Digitalt jämställdhetsarbete

Hur förhåller vi oss i en allt mer digitaliserad omvärld där allt är tillgängligt och budskapen inte självklart har ungas välmående på agendan. Kunskapsgapet är stort och lagstiftningen haltar. De senaste tre åren har ungas skärmtid gått från drygt fyra timmar per dag 2013 till drygt sju timmar per dag 2016. Med skoldagar om åtta timmar blir det mer stillasittande än vad som är hälsosamt.

Den digitala arenan påverkar som allt annat i livet ungas attityder och syn på varandra, både i skolan och på fritiden. Enligt institutet för juridik och internet skiljer unga inte längre mellan sitt liv på nätet och det vi tidigare definierade som verkligheten (irl). Att den digitala utvecklingen går 3000 gånger fortare än industrialiseringen gör att kunskapsgapet är stort bland såväl unga, föräldrar, mor- och farföräldrar som skola och politiker. Det saknas en övergripande plan för att säkerställa att information om hur vi använder tekniken, både gällande pedagogiskt syfte och hur vi skyddar barn och unga från det de inte är ämnade för når ut. Medierådets rapporter visar att barn till icke akademiska föräldrar tillbringar mer tid bakom skärmen, att de startar i yngre ålder, samt att föräldrar önskar ett större skydd för sina barn mot oönskat innehåll, mest utsatta är barn med olika funktionsvariationer (2008 kom första rapporten från Medierådet som visar att barn och unga mår dåligt av allt grovt våld på nätet), mest drabbade av psykisk ohälsa är unga tjejer.

Idag har en majoritet av barnen en smartphone och många skolor förser barnen med någon form av digitalt verktyg utan att samtidigt ha en tydlig plan för hur dessa ska användas i skolarbetet, hur enheterna säkras från oönskat innehåll, vilka rättigheter och skyldigheter som råder eller vart man vänder sig om man blivit utsatt för kränkningar på nätet och dess konsekvenser. Brott anmäls sällan av skolan och av anmälningarna som kommer in, läggs 96 % ned.

Rätt använda kan digitala verktyg vara en fantastisk pedagogisk resurs i skolarbetet, inte minst för barn med diagnoser. Utan en plan är det dock lätt att drunkna i allt brus som stjäl fokus både från skolarbete, rast- och fritidsaktiviteter. Att lyckas i skolan och förmåga till socialt samspel är som vi vet den största framgångsfaktorn när det gäller ungas hälsa och för att förebygga utanförskap. Därför behöver vi säkerställa att alla skolor ges tillgång till utbildningsmaterial i de rättigheter och skyldigheter som gäller enligt nuvarande lagstiftning, hur eleverna skyddas från oönskat material samt hur kränkningar och konflikter hanteras även på den digitala arenan och inte minst kommuniceras ut till eleverna.

Redan när det gäller upphandling av IT tjänster och IT material behöver kommunerna göra kravspecifikationer för att säkerställa rätt säkerhetsinställningar till rätt målgrupp. Budgeten måste inkludera relevant utbildning i IT och etik när eleverna får tillgång till dessa resurser. Att tekniken redan finns kan vi se när det gäller hur fort upphovsrättsskyddad musik och film plockas bort, konton släcks ner om inte uppmaningen att ta bort innehåll följs eller när det gäller att spåra licens skyddade program.

Vi behöver inkludera föräldrargrupper, personal på fritidsgårdar, bibliotek, kulturhus, pensionärsföreningar och liknande i utbildningssatsningarna. Vi behöver tillgängliggöra och marknadsföra var berörda kan ta del av denna information, säkerställa föreläsningar och se till att det finns forum för människor att samtala om såväl teknik och utveckling som etiska frågor både på de digitala arenorna och i form av kostnadsfria mötesplatser över generationsgränser. Det behövs en digital jämställdhetsplan, för att få bukt med kränkningar och våld mot kvinnor eller andra människor  Detta har inget med yttrandefrihet att göra utan det handlar om att följa de lagar och regler vi redan har och om sunt förnuft.

Mer om vilka förebilder som styr ungas attityder idag
Mer om strategier för ungas hälsa
Några tidigare samtal, hittar du på GALLERIDUERR.COM