Krossar inga drömmar

–  Tränar du något? Han skakar på huvudet.
–  Du spelar hela tiden, kommenterar en av hans kompisar bekymrat.
Killarna är några av de som snubblat rakt in i Samtals Coachomaten. De är nyfikna på varför jag står här och ritar på golvet med neonpenna och på min inbjudande fråga – vad vill eller kanske snarare behöver de göra plats för? Deras blick följer utmaningar andra redan delat. Allt från att prioritera sina egna basala behov, till en tillvaro som kräver allt mer av vår uppmärksamhet. En tjej som tävlar på toppnivå i tre idrotter, vilket hon vill fortsätta med men vill göra plats för återhämtning samt hitta en utbildning som motsvarar hennes behov av utmaningar. En annan tjej vill få sin sömn. Uan att behöva oroa sig över vad som ska hända alla de som behöver någon att gråta ut hos mitt i natten om hon slår av mobilen. De får alla varsin färg på penna, bockar av det de känner igen sig i, lägger till något de behöver mer av eller något de vill ha mindre av.

SamtalsCoachomaten KunskapFramtid Svenska MässanDataspelskillen prickar av några utmaningar, ser ingen anledning till att göra något annat på sin fritid än att spela dataspel – från det att han kommer från skolan och en bit in på tiden han borde avsatt för sömn. Dygnshjulen jag hunnit rita på Writeyboardväggen vittnar om att han inte är ensam om att gilla den snabba återkoppling spel och andra digitala applikationer ger eller att nalla på sömnen och försök att få sova tillräckligt många timmar.

– Men finns det något annat som skulle kunna intressera dig?
– Formel 1, svaret kommer snabbt, nästan som en punkt.
Jag som är van vid det mesta som att lösa mer sol i november, utan solarium eller resa, hummar lite och tänker att ja varför inte, jag är ingen drömkrossare.
– Vad behöver du för den sporten, min entusiasm ger inte vika.
Han ser frågande på mig. Är det något jag lärt, är det att inte värdera det någon vill. Att ställa lyhörda följdfrågor fungerar bättre.
– Var körs Formel 1 loppen, fortsätter jag.
– Spanien
– Har du varit där?
– Nej
– Men om du ska ha en chans att bli Formel 1 förare behöver du kanske besöka platserna när loppen körs. Inte bara titta hemifrån på en display?
–  Jo, i och för sig
– Så vad ska skulle kunna vara första steget för dig att nå ett sådant mål?
– Men det är ju i Spanien
– Ja och vad behöver du för att ta dig dit?
– Pengar
– Ja och var får du de ifrån?
– Skaffa ett extra jobb?
– Så från vilken del i ditt dygnshjul skulle du ta av för att kunna jobba extra?
– Han pekar utan tvekan på dataspelsdelen – den täcker en tredjedel av hans dygnshjul
– Hur mycket är du villig att ta av den, för att verkligen få ett  extra jobb?
– Allt!
– Okej, nu råkar jag veta att de rekryterar folk här, Volvo, det är bil och du går en teknisk utbildning. Någonstans måste man börja. Ska vi gå dit och prata med de?
– Han nickar och jag följer med dit trots att det inte ingår i mitt uppdrag. Faktum är jag inte ens har ett uppdrag. Jag har själv valt att stå här, för att försöka bidra till att ge unga människor kunskap och mod för att komma vidare. Synliggöra vad som dränerar de och möjliga vägar ur det ekorrhjulet. Ansvarig för Svenska Mässans affärsutveckling har headhuntad mig, till det allra första Learning Labs Göteborg, gett mig utrymme nog att breda ut mig – 36 kvadratmeter.  Med på Learning Labs tåget är Nav Sweden och Rise Interactive. Jag är en av de som gör precis det som de är ute efter. Tar egna initiativ för att lösa någon av framtidens utmaningar – i mitt fall, vända trenden av ungas ohälsa. Få andra att fundera över utvecklingen och samverka i det vi kan. Ombord finns allt från arkitektbyrå, myndigheter, digital designers, återvinnare, samhällsutvecklare, podcastare och innovatörer.

Jag går bort till Arbetsförmedlingens monter, presenterar mig och Formel 1-killen, hans dröm och att han vill ha ett extra jobb vid sidan av sina tekniska studier. De ser lite förvånat på mig, kanske var det drömmen om Formel 1 förare? Jag vänder mig direkt till killen, frågar om han vet vem Einstein var. Det vet han, övriga nickar.
– Vet ni vad Einsteins rektor sa till Einsteins föräldrar.
Alla skakar på huvudet.
– Att det spelar ingen roll vad ni gör med den ungen, det kommer ändå aldrig att bli något av honom. Vet någon vem Einsteins rektor var, fortsätter jag. Ingen vet.
– Nej, men alla vet vem Einstein var. Killen nickar.
En försigkommen arbetsförmedlare berättar att Volvo behöver folk, pekar ut montern där killen kan få direkt kontakt. Segervisst lyfter hans vänner honom och stegar iväg mot montern som ligger i Kunskap och Kompetens området. Kanske för att det är så vänner gör eller kanske för att de ser möjligheter att bli en del i den drömmen eller för att förverkliga sina.

Den där gnistan i ögonen, oavsett om man är den som behöver vägledning, den som kan vägleda eller bidra om än med så lite. Det är just den, som gör att jag gör, det jag gör. Även om ingen bett mig. Ibland, kanske inledningsvis till och med tycker att jag stör ordningen. För att vi är fast i våra strukturer, i konkurrenstänk, bekvämligheter, i investerinssposter som ska ge utdelning någon annanstans eller andra rädslor. Det är inte heller varje dag en forskningsbaserad modell bara dyker upp så där. Men det ger mycket när olika perspektiv möts, när unga och företrädare som till exempel idag när Göteborgs stad, samtidigt inser kraften i Samtals Coachomaten, att den faktiskt fungerar och det i vitt skilda sammanhang. De har just bevittnat tre killar stega in i Samtals Coachomaten, för att i löpet av en kvart bestämma sig för att tillbringa lördagarna offline – för att finna en flickvän, för mer fysisk aktivitet med andra, för att hitta nya vänner i vår fysiska verklighet. Istället för att skicka meddelanden som uppmanar till att koppla upp sig, ska de nu stötta varandra i att göra det de behöver för att uppnå balans.

Är du i Stockholm, praktiserar jag Samtals Coachomaten live på Nav i Sickla. Vill ni ha en egen fast Samtals Coachomat hos er, hjälper jag er att göra plats för det, introducerar och handleder utifrån behov. För att unga ska kunna fortsätta identifiera sig med och samtala om de utmaningar som ligger i pipen, om fallgroparna och det som kan hjälpa de på vägen, oavsett om de själva söker hjälp eller inte. Är du inte ung men har unga vuxna eller andra som verkar bland unga –  boka Samtals Coachomaten. Det är tack vare att ni som kan, bidrar och betalar för er, som gör att Samtals Coachomaten kan fortsätta verka där den behövs som bäst, kanske när man minst anar det. Och som alla andra barn, behöver mina även sådant som idag bara kan köpas för pengar – rimlig bostad, kläder, mat som är bra för de, fritidsaktivitet med vänner och familj, resor som vidgar våra perspektiv och andra upplevelser som gör att vi får lust att lära mer, att vara med varandra, det som bygger sunda relationer, som inte bara består av vardagsrutiner och en ständig kamp för att ta sig genom nästa månadsskifte.