Aktion Samtal Modell

“Då, våren 1968, när Palle Nielsen fick idén till «Modellen» verkade allt vara möjligt. Världen stod vidöppen. Fantasin till makten! ropade studenter på barrikaderna både i Paris och över hela Skandinavien. Han var själv student, 26 år gammal, och läste arkitektur vid Köpenhamns universitet. Tillsammans med andra studenter och konstnärer arbetade han med ett slags gerilla-arkitektur. På Nørrebro i norra Köpenhamn gick de runt i stora grupper och knackade på hemma hos barnfamiljer på söndagsmorgnar. Gomorron! Vi tänkte bygga en äventyrslekplats här på er gård. Ska ni vara med? Gärna! svarade de flesta. Plockade fram verktyg och plankor. Att rent konkret, i stadsrummet, låta barnens lek och infall ta plats, synas och höras var ju ett mycket påtagligt sätt att låta fantasin få makt – i praktiken och i vardagen.” / ur Periskop.

Minns ni – Aktion Samtal och utställningen “Modellen, En modell för ett kvalitativt samhälle” Året var 1968 och Moderna Museets personal debatterade flitigt i bl a SVD om vikten av att Palle Nielsens installation som inbjöd till lek och medskapande som drog fulla hus och fyllde seminarierna, måste bort. Eller minns ni 1999 och SJs Kulturvagn som rullade Sthlm-Malmö-Göteborg där bl a vår utställning Barnkonstmuseet rullade två månader.

“I dag blir detta synligt igen. I dag är det återigen spännande att lyssna till samtalen, uppsöka aktionerna, inspireras av modellerna”. I Hjärnstorms senaste nummer “Heltid, Deltid, Alltid” kan ni läsa konstkritiker Gunilla Lundahls reflektioner “Tid för barn”, en av aktörerna som var med och drog loket 1968. Gunilla har genom årens lopp skrivit många artiklar i dagspress men främst i tidskriften Form. På ArcDes släpper hon nu boken “Leken och Allvaret” men redan i morgon måndag kl. 17 möts tre generationer på Nav-scenen i samtal – konstkritiker Gunilla Lundahl, Stina Balkfors från Tillitsverket som också grundat mediehuset Fanzingo och studentrörelsens Lino Camuz Eriksson, vice ordförande i Sveriges Elevråd, ledamot för Fler Unga samt i referensgruppen för läsrörelsens boksatsning 2017, för att samtala om vad som egentligen styr våra val. På Nav kan ni samtidigt passa på att beskåda Tillitsverkets kringresande “Ta plats i leken installation” som just kommit hem från Skåne. Välkommen in i samtalen!
NAV-scenen. Markusplatsen 9 (mittemot Dieselverkstan, Sickla)

Lyssna på samtalen 

 

Unga och ledarskapsprofiler


Hungergames irl Galleri Duerr 6 fen Nav SwdenHUNGERGAMES irl – en uppföljning av Almedalsveckan. Tillsammans söker vi lösningar för att fylla kunskapsgapet inom IT etik / IT säkerhet bland såväl barn och unga som föräldrar, skola och fritid. Tillsammans med Richard Wahlström, ordförande i Östermalms ungdomsråd samt Institutet för juridik  och internet (iji) reder vi ut rättigheter och skyldigheter med fokus på att barn och unga inte ska behöva utsättas för beteenden vi redan lagstadgat om som oacceptabla irl. Hur ser lagstiftningen egentligen ut, vilka konsekvenser ser vi och behöver vi uppdatera den utifrån den snabba digitala utveckling som sker. Ljudfilen.


Her Self Galleri Duerr Stockholm NavscenenHER SELF – a portrait
Ett samtidsporträtt visad på Cannes International Filmfestival / Shortfilm corner 2016. Tillsammans med en av Her Selfs två regissörer – Martin Lima de Faria, samtalar vi om existentiella frågor – som att vara sedd kontra betraktad, om självbilder, om att fastna i självpåtagna roller och om det subtila valet att stanna inom vår ram. Ljudfilen

Ingensdotter Galleri Duerr Nav Stockholm 6 feb
INGENSDOTTER 
Tyst dialog i stillbild
Historien börjar som barn till en extrem islamistisk präst i Iran. Karaktären växer sedan fram ur arbetet som makeupartist till några av Sveriges stora fotografer – som eftertraktad model för att senare innefatta eget bildskapande och retusch av bilder redan i omlopp. Ingensdotter är historien om någon att äntligen få lov att ta hand om. Men hur värnar man någon som andra kanske redan skapat en bild av eller kanske 100 eller 1000, okontrollerat snurrande om och om igen, i den digitala arenans tidevarv?

Måndag 6 februari delar Ingensdotter ine bara med sig av sina egna bilder, utan också bilder av sig som model, tankar om vad som gör en bild levande och om den tysta kontinuerliga dialogen i sina stillbilder. Efter visningen samtalar vi med Heidi Ingensdotter och ini – Institutet för juridik och internet om frågor som – går det att ångra en bild och varför modifierar vi våra egna kroppar. Ingensdotters bilder visas på storbildsskärm.

Lotte Johansson  
HEDERSKULTUREN – vems val
De mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor har samma rättigheter och skyldigheter, att likhet inför lagen ska råda. Ändå tvingas varje dag pojkar och flickor in ett system där tjejer inte tillåts idrotta, tvingas bära vissa klädesplagg, inte får umgås med killar och inte själva får välja partner, medan deras bröder oavsett om dom vill eller inte förväntas se till att hedern upprätthålls. Bara i Sverige är minst 160 barn bortgifta och 10 flickor misstänks ha mist livet utan att rättegång ägt rum. Enligt Carin Götblads senaste rapport beräknas 100 000 unga leva hedersrelaterade liv.
Varför tar inte rättsväsendet de här barnens parti fullt ut, och varför agerar vi inte. Frågor vi samtalar om tillsammans med vår måndagsgäst Gulan Avci, känd för sitt engagemang i jämställdhet och för att driva frågor som rör hederskultur. 1998-2000 var hon ordförande i Kurdiska ungdomsförbundet och projektledare för Generationskonflikt bland kurdiska familjer. Idag är hon ordförande i Liberala Kvinnor och arbetar som heltidspolitiker. Ljudfilen


NAV-SCENEN
MARKUSPLATSEN 9, Sickla
(mitt emot Dieselverkstan)
Fri entré

Galleri Duerr samverkar med olika aktörer och konstnärer för att lyfta samtida frågor över generationsgränser, i privata och offentliga miljöer. I det arbetet välkomnar vi organisationer, myndigheter, företag, beslutsfattare, skolledning / personal, unga och naturligtvis investerare.
GUIDAD KONSTVISNING 1 TIMME FÖRE + EFTERMINGEL

ArtWall Stockholm Galleri Duerr Nav Paul QuantArtWall Matt Miley Galleri Duerr Nav Stockholm#ArtWallSthlm #GalleriDuerr
Bilder visas av Paul Quant, Alannah Robins, Christer Fjellis Fjellman, Lola Akinmade, Matt Miley, Kapoth, Lina L Baker, Filip Cederholm, David Eisenhauer

 

Hungergames Irl

Bild

Årets Almedalsvecka tillbringade jag på piren i en väns Oversea 40, långfärdssegelbåt. Perfekt om man som jag föredrar frukost i det fria, tid för reflektion och god nattsömn. Ett måste  i min ålder för att kunna vara en inspirerande workshopledare, deltagare eller nätverksminglare. Här kommer några av årets höjdpunkter jag själv interagerade med och som jag definitivt kommer att samverka mer med:

 

Hungergames Irl Fler Unga Samtalssoffan Richard Wahlström Lotte Johansson

Richard Wahlström Fler Unga i Samtalssoffan

Samtalssoffan – ett initiativ av Byggnads för att stoppa machokulturen, något alla kan skriva under på. I Almedalen kunde den som ville, beställa soffan och bjuda in valfri gäst på valfritt tema. Jag lyckades vara först ut med att beställa Samtalssoffan till Almedalens Goda Samtal, där jag  i dialogform á la Open Space även arrangerade workshopen Hungergames Irl – Är det barns ansvar att värja sig på den digitala arenan. Samtalssoffan var en av de fem nominerade till ”Hetast i Almedalen”.

Under Almedalsveckan blev det ett par vändor i soffan inför olika dialog workshops med olika gästande ledarskapsprofiler. Vi klarade oss alla hyfsat bra från de inbyggda mentometerknapparnas gälla signaler, genom att inte tala i svepande ordalag som man. Här tog vi ansvar och talade i termer som jag.

Hungergames Irl ABC Charity Galleri Duerr Filip Cederholm

Hungergames Irl

Det var också något vi arbetade med under min egen workshop, där ledarskapsprofiler trots vitt skilda intressen och förhållningssätt till slut lyckades bilda grupper, utifrån identifierade problemställningar, för att samtala om och komma upp med lösningar. Allt från rektorer, politiker, spelare och sakkunniga, till unga inom dataspelsbranchen och Sveriges kvinnolobby deltog efter en svettig inledning med många korsade armar med vitt skilda perspektiv. Min egen ingång var och är fortfarande – varför barn ska behöva översköljas av våld och grov pornografi i allt lägre åldrar och vad vi kan göra åt det.

Almedalens Goda Samtal Hållbarhet Sverige Anders Wijkman Initiative 2022 ABC Charity Filip Cederholm

2022 Initiative for a sustainable change

Den absolut mest spännande av mina gäster i Samtalssoffan var Fler Ungas Richard Wahlström, aktiv i elevkårsrörelsen, som deltog på just temat – Hungergames Irl…Fler Unga var för övrigt redan första dagen, en av Almedalens mest hashtaggade(#), en trend som höll i sig under veckan. Trots minimal budget kammade de hem andra platsen ”Årets Digitala Kommunikatör”. Första gången jag träffade Richard var på Skolvårens Walk n´ Talks på temat – Digitalisering/Säkerhet/Teknik /Integritet /Normer, främst utifrån den inverkan det har på skolan (de var nominerade till Hetast i Almedalen). Här var uppdraget att lyssna på hur unga själva tänkte i dessa frågor. Taglinen inför de olika promenaderna var ”Jag väljer att lyssna på unga i Almedalen för att..När jag själv fick frågan av Skolvåren inför promenaden svarade jag:

“Jag lyssnar på unga i Almedalen för att unga har något viktigt att säga oss om den tid vi lever i. Det gäller bara att ta sig tid att lyssna, se och fråga. Just nu känns det faktiskt som alldeles för många av de får ta de vuxnas ansvar. Att ge föräldrar, pedagoger och andra vuxna förebilder rimliga förutsättningar att vara just goda förebilder, är utan tvekan den mest lönsamma investeringen ur såväl mänskliga som ekonomiska perspektiv, så vad väntar vi på?”

På den korta promenaden hade jag och Richard tillsammans hittat massor av kreativa lösningar, tack för det! Samtalet sammanfattade vi i en kort film. Samtidigt bestämde vi oss för att tillsammans göra en workshop, en fortsättning på Hungergames Irl.. Vi började i Almedalens Goda Samtals tält, där jag för Galleri Duerrs och ABC Charitys räkning under veckan curerade fotoutställningen Children Empowerment , bland annat under 2022 Initiative for a sustainable change, Leadership for Transition och Creatives Social Responsibility men bestämde oss för att rulla ut en två meter bred pappersrulle direkt på gatan. Vi fortsatte skriva ner de problemställningar som kom upp, tillsammans med förbipasserande och förstås förslag på lösningar för att skydda unga mot utsattheten på digitala arenor.

Även i år talade jag om Ungas egen strategi för hälsa – Du Bestämmer. En validerad och licensierad metod jag arbetat med och gärna utbildar i. Utvecklad av 35 niondeklassare tillsammans med ett elevvårdshälsoteam och Karolinskas Sven Bremberg. Nyfikna skolsköterskor, kuratorer och skolpsykologer avslutade med att fråga om jag arbetade med att handleda. Tar jag som ett gott betyg efter att ha kommit in med andan i halsen efter samtalet i Samtalssoffan. Positiv stress är bra, negativ väljer jag bort sedan länge. Nu funderar jag på att göra en webbutbildning av den.

Hungergames Irl Almedalen Galleri Duerr Almedalsveckan Filip Cederholm

Hungergames Irl

Tänk vad vi klarade att göra utan nästan några pengar alls och tänk vad vi nu kan göra med de medel vi nu söker. Kanske tänker du själv att detta är något du vill vara med och sponsra. Tänk inte – gör – och bjud in oss till dans!

En annan gerilla- och nära nollbudget produktion jag hade förmånen att vara en del i är Planket – över 100 fotografer, hälften professionella och hälften amatörer /semiproffs såg tillsammans till att fotoutställningen på planket nedanför Vitabergsparken återuppstod, det lockade tusentals besökare utan någon som helst press, bland utställarna såg vi fotografer som Lennart Nilsson, Helene Schmitz, Karolina Henke och Martin von Krogh. Skulle gärna se ett sådant plank i Almedalen nästa år.

Hungergames Irl sammandrag Hungergames irl sammandrag I och II
Licensfri validerad strategi för ungas hälsa

Länk till samtal inspelade 2017

 

Planket The Gerilla Version 2016

Planket återuppstår – The Gerilla Version 2016! Det började 1982 med att fotografen Neil Goldstein inspirerades av utomhusutställningar i Washington Square Park i New York. Tillsammans med Irene Berggren, Lars Hall, Bror Karlsson, Gunnar Smoliansky och Rebecka Tarschys grundades en tradition av utomhusutställningar på det röda planket vid Lilla Mejtens gränd. Nu återuppstår Planket som en noll budget produktion, under ledning och på initiativ av Christer R Fjellman alias Fjellis där han gjort alla till medverkande. CFF (Centrum för Fotografi) har för att nämna någon klivit in och tagit på sig ansvaret för PR och utskick.

På 140 meter, då som nu – disponerar varje fotograf, 1 meter, professionell som amatör för att i valfri form visa en eller fler bilder, allt för att visa vilken bredd fotografi rymmer, som sumobrottare fotograferad med värmekamera, mode, reklam, naket, reportage, bröllop, fetish, dokumentärt och mycket, mycket mer.

Fotograferna närvarar för att berätta och svara på frågor kring sina bilder.
Från Galleri Duerr som är i fas med att ändra inriktning från mobilt galleri till mobil konsthall deltar Lina L. Baker (ingår i Lydmars erkända fotosamling och finns snart med oss på internationella Artsy).

27 aug kl. 12-18. Lilla Mejtens gränd (Vitabergsparken), Stockholm.”
Fler i serien  Lina L Bakers senaste serie visar vi på Affordable Art Fair i Oktober!
Skriv gärna ut affischen och placera på lämpligt ställe i ert gerillakvarter.
Här kan du gilla / dela Plankets Facebook sida.

Planket 1982 John Arthur Ekeberg

Planket 1982. Foto: John Arthur Ekeberg

CONNECTED eller DISCONNECTED

Piiiiip! Den gälla signalen påminner mig och Dr Elke Fein från Leadershipfor Transition, gäst i den färgglada Samtalssoffan, att här gör vi inga  svepande formuleringar, som man, vissa, andra och så vidare. Vi fokuserarpå att säga jag, vi eller vad vi nu menar. Vi klarar det riktigt bra.

Vilka utmaningar står vi inför? Frågan öppnar nästa dags Leadership for Transitions – Accupuntures points of change. Deras tredje under Almedalsveckan. Tältdukens skakande i vinden, det vinande ljudet, påminner oss om att vi inte sitter positionerade bakom ett konferensbord i en byggnad, utan i en ring runt tända ljus, i ett stort vitt tält hos Almedalens Goda Samtal. En skara människor från olika länder har samlats för att med dialogverktyg och praktiska övningar som bas, connecta inte bara med varandra, utan kanske ännu mer med oss själva. i en miljö helt fri från digitala skärmar, temat är ledarskap och vi har varierande insikter om vikten av att kunna leda sig själv för att kunna leda andra.

Disconnected! Tanken dyker upp som en ständig utmaning och landar nu bland blädderblockets övriga utmaningar. Connected eller disconnected tycks vara ett återkommande tema under Almedals Goda Samtal. Rädslan för att vara för mycket uppkopplad, för att ha tappat kontakten med sig själv och de sina, mitt i alla seminarier om att inte vara tillräckligt tekniskt framåt eller entusiasmen hos de som redan är. Disconnected, verkar vara, hur vi än vänder och vrider på det, en av vår år tids största utmaningar. I min övertygelse att desto mer olika vi är och ändå öppna inför att lyssna, desto mer ger samtalen oavsett tema. Det är därför jag slutat jaga runt på seminarier som bekräftar det jag redan vet, jag vill utvecklas, jag vill framåt.

Ledare av olika slag, på olika nivåer och i olika faser i livet, här för första gången eller som en del av vardagen, tar på uppmaning av sig ena skon, för att med lätta tryck beröra den strumpbeklädda foten. Regnet faller mot tältduken. Från att tänka på var jag ska vara efter denna workshop och hur jag ska få ihop allt övergår mina tankar till den varma välbehagliga känslan som sprider sig från min hand ner i min fot. Ett förnöjt leende sprider sig i ringen.

Övningen är klar och motvilligt skiljer jag foten från handen. Hur känns foten nu i förhållande till den andra? Frågan kommer från kvinnan jag bara för en kort stund sedan knappt visste fanns.  Alla i ringen ser ut att ha landat från tankesnurror om politikertal, lobbyister och organisationers möjliga nästkommande event. Min fot känns lika lyckligt levande som den andra foten känns kall och avskärmad. Jag ser på stolsgrannen jag bikupat med och vi svarar leendes i kor – Disconnected! Och därmed har vi återknutit till uppstartens stora samhällsfrågor. Min stolsgranne och jag funderar över om det kan vara ok att ge även den andra foten lite kärlek, allt medan vi är tillbaka i blädderblockets utmaningar. Vi nickar och jag funderar över alla oss  som vid olika tillfällen inte brytt sig om den andra foten.

Nästa övning ska vi ståendes lägga våra händer på bordsgrannens rygg, på valfri plats. Han får börja. Jag tar över och en välklädd man kikar nyfiket in genom tältöppningen, ska han vända eller inte. Jag vinkar glatt in honom, ger honom en snabb sammanfattning och lägger mina händer spontant på hans skuldror. En stund senare och efter att vi nu blivit tre i bikupandet är det dags att dela vår upplevelse med övriga i rummet. Berätta du, utbrister min vänstra stolsgranne, du uttryckte det så bra. Jag ser till höger och ber vår senaste gäst att sammanfatta istället. Vi har bl a talat om mina tankar när jag fritt följde intagna på  några av Sveriges högsäkerhets anstalter och om hur glasskivor i besöksrummen som skulle hindra insmuggling från besökare bryter ner även de hårdaste, i brist på mänsklig kontakt från människor som bryr sig om de. Och om hur vi skärmat oss från varandra och till och med våra barn och barnbarn genom alla smarta skärmar, oavsett om det är de, vi eller båda som använder de och hur vi lämnar bort våra barn redan innan de kan gå eller berätta för oss hur de haft det under dagen, i alfafall inte i ord.

Omsluten, vikten av att känna sig omsluten, sammanfattar han på engelska!
Jag reflekterade över att jag på båda mina stolsgrannar hade valt att lägga mina handlovar mot underdelen av deras skuldror. Som om jag skulle vara tvungen att orka hålla emot om de skulle falla bakåt, eller tryggt välja att luta sig på mina stödjande händer. Helt stilla och mycket varsamt vilande. Han jag redan gjort en övning med lutade sig mest. Omsluten, trygghet, tillit. Känslan av att vara connected, hade åter igen infunnit sig.  Vet barn som knappt vistas ute, vad det är att sakna det de knappt upplevt. eller förstår de som alls inte berörs av problematiken alls den eller är det bara jag som inte hänger med?

Själv påmindes jag under denna korta stund om vad som är mer viktigt i livet än annat, beröring är en av dessa. Att leva länge utan någon som stryker ens kind eller värdet av att lämna en visuell kyss på en lapp innan dagens plikter gryr, känns lika tomt som Sveriges och snart även Europas vanligaste dilemma – ensamhet. Vår senaste gäst lämnar rummet för att delta i ett av Almedalens seminarium på toppnivå. Hans avskedsord är av karaktären som inte behöver nötas in för att minnas;
– Jag ska vara mer med mina barn, jag kan göra mycket mer för de.

Bild: Filip Cederholms utställning ABC Charity Children Empowerment curated by Galleri Duerr, Almedalens Goda Samtal i samarbete med Initiativ Samutveckling, Leadership for Transition och Hållbar utveckling.

DIALOG FÖR KOMPLEXA FRÅGOR

Almedalsveckan 2014 avslutade jag med att delta i dialogen – Det goda samtalet som samhällsfråga. I år samlas dialogvärdar från 8 länder under parollen Almedalens Goda Samtal, initierat av Initiativ Samutveckling. Människor i olika positioner undersöker under veckan 20 komplexa samhällsfrågor med hjälp av dialogverktyg.

Under en diskussion med stolsgrannen, utifrån ståndpunkterna ”Almedalen är en uppvisning i demokrati och en demokratisk arena”, respektive ”Almedalen är en enda stor cirkus och till för inbördes beundran”, valde jag 2014 den förstnämnda. Första uppgiften var att skära sönder varandras argument, debattera och diskutera för att forma och utveckla, medan uppgift nummer två gick ut på att hitta det goda samtalet – där lyssnandet och respekten för den andre skulle visa hur samtalet antog en annan karaktär. Det var ok att vara överens, men vi upplystes samtidigt om att det kunde bli begränsande i diskussionen. En helt annan tonhöjd infann sig i församlingen när vi provade att flytta fokus till att fråga och verkligen lyssna, istället för att bara vänta på ordet och fortsätta sin argumentation utan att ta in den andres ståndpunkter. Vidare funderade vi över de olika konsekvenser besluten får beroende på var och när de ges möjlighet att diskuteras (före eller efter beslut). Dialog ansågs överlag behagligare, medan andra tyckte att diskussioner blev roligare (med de härskartekniker som diskussioner möjliggör).

Så vad är det goda samtalet? Dialog – att lyssna och respondera utifrån det jag lär nytt i samtalen. Ett måste är att vara öppen för allas åsikter. Sammanfattningsvis står goda samtal på följande fyra ben: bjuda på sig själv, bjuda in, bygga på och bygga samman. Om i alla fall någon tar ansvar för detta blir samtalen mer givande, utan att gå i polemik och utan att man hamnar i beroendeförhållande till varandra. Det gäller alltså att se den andre, att kunna anpassa sig till situationen, men fortsatt sätta gränser.

Att ta sig tid för reflektion och de goda samtalen är både utvecklande och energigivande, oavsett om det handlar om att leda andra eller sig själv, 75% av ett gott ledarskap består trots allt av självkännedom. Välkommen in i dialogen med fokus, hållbar utveckling – för människan, för miljön, eller varför inte starta dagarna med en morgonreflektion tillsammans med Mindfulnesgruppen. Temat är gårdagens partiledartal.

Dialogvärd Hungergames irl – Är det barns ansvar att värja sig på den digitala arenan?
Uppdrag: Hur skyddar vi barnen och hur säkerställer vi att information når ut. Är våra lagar kompatibla med den snabba utvecklingen och efterlevs de i så fall?
3 juli 16-17.30 Skolgården S:t Hansg. 32, Visby.

Vilka förebilder styr ungas moralkompass?

Sedan 1980-talet ökar den självrapporterade psykiska ohälsan bland ungdomar, särskilt i åk 9 och åk 7, i synnerhet bland flickor, med en kraftig ökning 2014 (WHO). Oro, utmattningssymptom, unga med asociala beteenden, ätstörningar och andra självskadebeteenden ökar.

Förändrade samhälls/ familjestrukturer kräver stödjande insatser. Särskilt utsatta är de som bor med en förälder (26 %), elever med utländsk bakgrund, samt ungdomar med en icke teoretisk studieinriktning. I varje klass känner sig 1-2 elever utfrysta och utbildningsföretaget Learnox som arbetar med hemmasittare uppskattar att 10 000 grundskoleelever kan ha slutat att överhuvudtaget gå till skolan. Internationell forskning ger tydliga besked om vikten av att koppla samman frågor om skola, lärande och psykisk hälsa.

Enligt Childwise “The Connected Kids report 2015” tillbringar barn 5-16 år i snitt 6.5 timme per dag av sin fritid framför en eller annan skärm (tonåringar 8 timmar). 

I världens snabbast säljande underhållningsprodukt – ultravåldsspelet GTA 5, begår spelare “in first person”grova brott som rasism, terror, tortyr och grova sexuella övergrepp enligt gängkriminella strukturer. Medierådets rapport  Unga och Medier 2015 visar att 8 % av svenska killar i åldern 9-12 år spelar GTA 5 och 23 % av 13-16 åringarna – varav 7 % tjejer tillkommit, trots att tjejerna enkom består av kraftigt sexualiserade karaktärer.

Hjärnforskare/barnläkare/psykologer menar att hur, till vad och i vilken utsträckning vi använder vår skärmtid och tillgången till andra aktiviteter och barns förebilder påverkar barns psykiska och fysiska hälsa, samt att skolan är den plats som har störst förutsättningar att lära om relationer. Trots detta har skolan väldigt lite om IT och etik på schemat. Spelandet / sociala medianvändningen fortsätter att öka och innefattar allt oftare både vägen till skolan, raster, lektionstid, fritids, på vägen hem, innan föräldrar kommit hem från arbetet, efter att föräldrar kommit hem, när de egentligen behövt ägna tid åt läxor, annan fritidsaktivitet eller nattsömn. I en värld av multitasking, med ständigt uppkopplade mobiler går enligt hjärnforskning mycket av hjärnans kapacitet åt att hela tiden göra olika val istället för själva problemlösningen.

I sociala forum – oroar sig barn över om personerna bakom profilerna är de de utger sig för och över deras eventuella avsikter. Virtuella världar blir allt grövre både i språkbruk och handling. Renodlat underhållningsvåld kan i GTA 5 gå ut på att en uttråkad person kastar något i en gammal tants ansikte, helt utan orsak, helt utan negativ konsekvens. Enligt forskning tvingas den del av hjärnan som styrs av rädsla mer och mer att gå på högvarv för att scanna av möjliga hot, på bekostnad av kunskapshjärnans överläggningar när valen begränsas till flykt eller kamp. I längden reagerar vi antingen med överdriven oro eller avstängning.

Barn och unga har i alla tider bearbetat intryck via leken men när det kommer till TV/dataspel är det som om dessa inte förväntas ge uttryck för de upplevelser och värderingar som förmedlas via den digitala världen, ibland tillsammans med för barnen okända vuxna, ibland med en förälder som själv vuxit upp i den våldsamma digitala världen. Ultravåldsspelet GTA 5 till exempel var det mest sålda spelet i Europa 2014, det tredje mest sålda i Sverige och har under två år sålts i mer än 54 miljoner exemplar. Det fortsätter att toppa försäljnings– och nedladdningslistor. Ett av många spel som börjar mer oskyldigt, som man kan göra otroliga saker med men som efterhand får allt våldsammare sammanhang. 

Mellan 2014 och 2015 växte digital spelförsäljning i Sverige med 34 procent till 3,3 miljarder kronor. Beroendeframkallande spel är de som går direkt på hjärnans belöningssystem, de  lanseras idag kostnadsfritt med alla spelmässiga funktioner upplåsta, det gäller då för spelutvecklaren att fånga spelarna via försäljning av ned- laddningsbara paket med kosmetisk utrustning, digitala kompendier inför b.la. The International (en av världens största esportsturneringar) som låser upp möjligheter att interagera med turneringen vilket ger  möjlighet till att låsa upp ännu mer exklusivt material. Den största cliffhangers är kanske möjligheten att skapa sin egen dito som kan säljas för vinst i den gemensamma butiken (där spelutvecklare naturligtvis får en bit av kakan). Unga jagar ständigt nya nivåer som tar de ett steg närmare drömmen om att bli en ny digital multimiljonär, både i form av pengar och följare.

Enligt Mediarådets rapport 2012 anser en majoritet av de tillfrågade föräldrarna att barns skydd på internet fungerar otillfredställande. Främst vill föräldrarna skydda barnen mot den ökande pornografin som kryper allt längre ner i åldrarna, hoten om och skildringar av sexuella övergrepp samt skräckfilm. Mest kritiska är de till hur skyddet fungerar när det gäller dataspel. Är relativt nöjda när det gäller tv och dvd. Mest nöjda är de med hur skyddet på biografer fungerar. 

I länder som England och Tyskland finns fortsatt myndigheter som granskar all typ av media medan Sverige 2011 valde att skrota den censur som fanns, d v s på biograffilm med hänvisning till “att en bråkdel av all film ses genom offentlig visning och att granskningen därmed inte uppfyller sitt syfte”. Olika versioner av spelen släpps utifrån olika länders censurlagar. England och Tyskland har infört lagstadgad åldergräns på 18 år för denna typ av spel, medan Sverige valt att låta databranschen själva sköta även denna reglering. Butiker själva väljer vad de vill ta in och om de vill sälja till minderåriga eller inte, eftersom en rekommendation inte är lagreglerad. Protester bemöts med att det inte anses bevisat att våldsamma spel gör barn våldsamma. Hållningen är att det är varje enskild förälders ansvar vad barnet ska se eller inte. Observera att denna hållning inte gäller på på biograf där lagreglerad åldersgräns på max 15 år gäller, i enlighet med grundlagsförbudet mot “otillbörlig våldsspridning bland barn”, baserad på den forskning som finns när det gäller vad som anses ha menlig inverkan. När det gäller spel finns ingen myndighet med granskande uppdrag. När det gäller skydd av barnen i skolan är det upp till om eller hur hårt rektorer och enskilda lärare orkar driva frågan. Bemötandet blir ofta på samma sätt som när de första rapporterna lades fram om rökningens skadeverkningar och då tillbakavisades kraftfullt av experter vid det amerikanska hälsoins­titutet NIH. 

Argumentet “att det saknas tillräcklig vetenskaplig dokumentation för att helt säkert kunna ge råd till föräldrar om hur våldsamma spel påverkar barn eller hur mycket tid barn kan tillbringa framför skärm utan att de påverkas negativt,  borde åtföljas av försiktighetsprincipen, där vi tills vidare beaktar tillgängliga rapporter som finns av erfarna barnläkare /psykologer och hjärnforskare.  Lotte Johansson

Hur man lyckas i skolan är den viktigaste framgångsfaktorn för barn- och unga, det som betyder mest för deras psykiska hälsa. 2014 saknade 22.6 % fullständiga grundskolebetyg, 29.5 % klarade inte gymnasieexamen. En bra lärplattform är en miljö där eleverna känner sig trygga. Där finns  utrymme att utveckla bra relationer och eleverna hanterar sociala färdigheter och kunskaper som gör att de inte ständigt behöver hamna utanför i diskussioner, spel och lekar. En viktig fråga är utformingen av raster som tenderar att utvecklats till  egna korta bensträckare på bekostnad av längre gemensamma raster där andra sätt att ses än via nätet tappar mark. Likaså fritidsverksamheten i skola där budgeten skärs ner  i åk 4 till en tredjedel, vilket tvingar skolor att skära ner på såväl personal som inspirerande alternativa aktiviteter som idrott och kultur.

Oskar Skog, förälder som spelat i över 20 år, bloggar om bl a sitt och sonens spelande.
Spelläraren skriver om spel i förhållande till pedagogik och föräldraskap. Båda är de eniga i att föräldrar och skola inte hänger med.
PewDiePei, svensken vars Youtube kanal miljontals barn följer
MIK digital utbildning av Statens Medieråd ”Har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. Myndigheten ska fastställa åldersgränser för film som är avsedd att visas för barn under 15 år enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt.” / Medierådets hemsida 20160615
Föräldrainställningar på Fråga, prata, spela.

Dialogues on urgent self-leadership issues with participants from eight countries took place in the midst of the photo exhibition CHILDREN EMPOWERMENT CURATED BY GALLERI DUERR at Almedalens Goda Samtal, Almedalsveckan 2016.

Listen to of some of our conversations
Next event:
4 April kl. 19.30-22 PECHA KUCHA NIGHT GBG #53
Park Lane
Kungsportsavenyn 38, Göteborg  www.pecha-kucha.se      www.pechakucha.org.

Hoffice kul och effektivt!

Psykologistudenten Christoffer Gradin Franzén satte sig ner med den sociala entreprenören Johline Zander för att spåna på ett socialt sammanhang som skulle passa egenföretagarens behov av flexibilitet och samtidigt ge den gemenskap och struktur de såväl behövde. Allt för att undergräva varje lockelse av uppskjutandets psykologi – ensamarbetarens egen käpp i hjulet för att förverkliga entreprenörsdrömmar, och för att Get Things Done! De bestämde sig för att bjuda in tio personer vardera till sina hem, konceptet Hoffice var fött.

Hoffice Chistoffer Gradin Franzén

Christoffer Gradin Franzén

Båt Hoffice Jim Jorefors Hasse Lotte Johansson

Båt-Hoffice med musiker Hasse Alrikr Bergman och Jim Jorefors

Hoffice bygger på forskning som visar att vi inte klarar att arbeta effektivt i mer än 40 minuter, därtill har lagts fem minuter för uppstart. Varje arbetspass inleds med en runda där alla kort berättar vad de har för mål de närmaste 45 minuterna. Abetspassen avslutas med att lika kort berätta hur det gick. Att berätta för andra ökar sannolikheten för att vi verkligen gör det vi har sagt, eller i alla fall försöker. Det är också ett bra sätt att öva tidsplanering. På Hoffice lyckas vi alla ibland och ibland inte, att dela eller ta del av dessa erfarenheter är utvecklande men alltid frivilligt, kanske finns det någon surdeg som avklarats som ger anledning att fira.

Hoffice

Lunchbuffé Gösta Tingström (prästen från ”Gift vid första ögonkastet”)

Pauser är viktigt, därför har vi en runt 10 minuter lång pausaktivitet i anslutning till varje avslutat arbetspass. Det är dessa som ger vår hjärna möjlighet att återhämta sig, vidgar våra perspektiv, vårt fokus, vår uthållighet, vår effektivitet, vår kognitiva förmåga och vår kreativitet. Beroende på typ av pausaktivitet minskar den vår stress, skapar gemenskap och är inte minst en stämningshöjare. I Hoffice ”How to do it verktygslåda” hittar du allt från resurser som timern för att klocka arbetspassen till tips på pausaktiviteter. Där hittar du också mallar för att hålla egna Hoffice, fria att göra om för att passa just ditt Hoffice.

Hoffice Värmdö

Hoffice Gustavsberg – Yogapaus

Alla aktiviteter är stödjande men alltid frivilliga. Är man är mitt i en dialog eller äntligen har ett workflow då passar kanske inte en paus. Att leda en pausaktivitet är en bra träning i ledarskap, för andra är den ett sätt att dela med sig av sin kunskap eller ett sätt att bara vara.

Som ensamföretagare eller student är vi ofta vana att köra på och plötsligt har en dag gått. Andra har kanske suttit fast i bollandet med sig själva och så är det plötsligt dags att hämta barn eller träffa vår partner, båda längtandes efter vår uppmärksamhet. De pausaktiviteter som visat sig vara mycket uppskattade är mental träning, fysiska övningar, kontaktlekar och spontandans till lite fartig musik. Man kan alltid turas om att leda en rörelse oavsett om det handlar om gymnastik eller dans, för mig är det ett fantastiskt sätt att avsluta arbetsdagen. En del behöver ett par gånger för att våga kasta sig ut i något som man kanske aldrig varit med om, medan andra glatt överraskade kastar sig i direkt. Vi är alla olika, precis som våra Hoffice, men grundstrukturen är densamma med cykler om 45 minuters jobb – 10 minuters paus.

Hoffice poppar upp i allt från små enrummare till stora hus. I Göteborg startade det hos en småföretagare som tröttnat på att sitta ensam i sin lokal. På Hoffice är alla som har ett behov av ett stödjande sammanhang välkomna för att jobba med det som är viktigt i just deras liv och naturligtvis de som vill dela med sig av sina resurser.

Hoffice Galleri DuerrDrygt ett år efter att det allra första Hoffice, består gruppen där allt startade, Hoffice-Stockholm, av nära 1000 medlemmar och det fortsätter att strömma till nya. ”Hoffisar” som känner sig varma i kläderna åker i mån av tid ut på förfrågan och backar upp nya som vill starta upp – i mindre samhällen, i större städer och i andra länder men många startar Hoffice för egen maskin efter att ha läst om hur det går till – som Canada, USA ochTaiwan. Att gå på ett Hoffice är en bra början.

Hoffice har skildrats flitigt i media, i allt från svenska lokaltidningar och TV till Japanska och Kinesiska bloggar – sistnämnda skrev ”Ut med stämpelklockan, in med Hoffice”. Även mer nischade tidningar som till exempel Entreprenör och Bloomberg har anammat Hoffice kulturen. En heldag hade vi också ett tv-team från Australien som följde oss (sänds i mars-april).

Hoffice

Christoffer avtackas inför flytten

Hoffice Agneta Lagercrantz

Hoffice hos Agneta Lagercrantz

Hoffice bygger på kollaborativ ekonomi, att ta till vara på den kollektiva intelligensen, resurser som redan finns utifrån principen ”Help your self then others”. Hoffice saknar styrelse men efter förfrågan från Christoffer hoppade några av oss in på frivillig basis för att bidra som support. Vi delar helt enkelt med oss av det vi själva fått i den mån vi kan, för att bidra till att Hoffice lever vidare även efter att Christoffer som axlat de mesta av de administrativa uppgifterna, tagit ett steg åt sidan i övertygelsen om att bra saker lever vidare och utvecklas.

En annan variant är Doffice – Hoffice på distans och Hoffice med olika teman, där inleder värden med något ämne för att gå över i ett traditionellt Hoffice. Gemensamt för alla är att de följer samma grundstruktur – arbetsspurter i 45 minuters cykler där tystnad råder, runt 10 minuters pauser, där alla välkomnas att bidra med och/eller hålla i pausaktiviter, samt en längre lunch. Några bjuder in till hemlagad lunch, andra kör medhavda matlådor eller bjuder in till knytis. Lunchen är ett tillfälle att lära känna varandra mer, till kollektivt stöd på ett efterfrågat eller förutbestämt tema – där kanske under en WalkTheTalk för att få med sig lite dagsljus och samtidigt åtnjuta rörelsens positiva inverkan bäddar för en effektiv eftermiddag.

Det pågår samtal om hur Hoffice skulle kunna främja bomiljön i olika stadsdelar och hur man skulle kunna planera in det i till exempel studiemiljön, det senare en tanke som föddes av en av de studenter som använder sig av Hoffice. Inkubatorer från stora företag ser potential i konceptet och ser hur Hoffice skulle kunna dra in pengar, men vi har valt att hålla fast vid att Hoffice enligt gåvoekonomins principer ska vara kostnadsfritt att gå på. Däremot är det helt okey att ställa ut en burk för att bekosta fika, fotostatkopior och andra förbrukningsvaror. Att hålla Hoffice ska aldrig vara en kostnadsfråga.

Christoffer och Johline har helt klart startat en förändringsrörelse i konsten att stödja varandra och Get Things Done. Hoffice är helt enkelt ett sätt att arbeta strukturerat mot sitt drömprojekt. På vägen knyter vi nya kontakter, träffar nya vänner, är kanske med och skapar hållbara stadsdelar eller stöttar unga som har svårt att ta sig in. Som ny är du fri att bidra med något nytt och att nätverka, tänk bara på att hålla forumen fria från reklam.

Hittar du inget Hoffice där du bor, gör som jag, starta en egen Hofficegrupp. Alla som går före är omtänksamma nog att skriva ner och dela sina erfarenheter. Under fliken files i de olika facebook grupperna, hittar du en mall för att bjuda in till egna event. Kopiera gärna strukturen till din egen grupp och bidra med fler tips och pausaktiviteter i files. Känner du dig inte redo att hålla i ett Hoffice, går det bra att efterlysa någon som vill hålla Hoffice med dig eller att boka dig på någon annans Hoffice, du hittar de under event på Hoffice på Facebook.

Hoffice Galleri Duerr

Hoffice pop up på Puckeln Galleri Duerr

Här är några saker jag själv arbetat med under mina Hoffice pass:

Ses vi i Almedalen kanske?

  • 10958347_10153180954170676_4174053029394706322_n

På väg från dagmamman

3dje pris. Gatuporträtt. Moderna Museet / City

Efter att fler frågat när jag tänker ställa ut mina egna bilder, gick jag tillbaka och kikade på de jag tagit genom åren, det har blivit en del. En bråkdel av de har jag lagt upp här .

Webbjunkie

IMG_3231

”Varför tror ni jag är på internet. Min nalle och min dator har tid. Människorna i datavärlden är inte virtuella, de är också ensamma precis som jag”

Ungdomar som hoppar över skola, hygien, mat och sömn. Stör deras toalettbesök onlinespelet tar de på blöja i jakten på att nå en ny nivå – de är nästan bäst. De blir kungar på internet men socialt handikappade och känslomässigt avskalade. I Kina anses internetmissbruk vara det största hotet mot ungas hälsa. Där finns 400 rehabiliteringscenters för internetmissbruk. Dokumentären Webbjunkie kan ses på SVT Play. Det här är inget specifikt för Kina, hör om en av Fryshusungdomarnas internet vardag.

Vad skulle hända om vi till exempel släppte in tillgängliga musiker, kulturarbetare, hantverkare och idrottare i den underbemannade musikundervisningen i skolan, i rastlekarna, på skolidrotten, på fritids (med pedagogisk komplettering vid behov) och dessutom sedan lät alla barn få komma och vara med i olika fritidsaktiviteter utan att sätta upp ekonomiska hinder. Skulle vi bryta trenden av psykisk ohälsa, skulle vi ge massor med människor en betydelsefull vardag och nya inkomstmöjligheter. Nej det skulle inte vara kostsamt det skulle vara en investering som skulle gå minst +-0. Den mest lönsamma pensionsfonden.

Kortfilmen Look up – ”I have 420 friends on internet, yet I´m lonely”