Bil och vardag på Malta

_DSC6235

Vaknar i vanlig ordning tidigt, snudd på före solen. Inte så mycket av värmen som av luftfuktigheten. Min naturliga AC, korsdraget, har gett mig en behagligt sval natt. En AC kan annars trippla eller till och med fyrdubbla dina elkostnader på Malta. Det har funnits nätter då luften stått helt stilla och luftfuktigheten legat på drygt 70 % . Afrika, vår närmaste granne näst efter Sicilien ska inte ens vara i närheten av Maltas luftfuktighet under september, enligt en av Maltas otaliga poker spelare. Med ett par år i Afrika och ett par år på Malta borde hon veta.

 På Malta livnär sig 40 % på spelindustrin, lika stor andel som turistnäringen. Några små ljudlösa men väldigt kännbara knott, omöjliga att se har gästat mig i natt. De verkar ha kommit med luftfuktigheten. Eller kanske med sandstormarna från Afrika. Kan tydligen sticka fler gånger också. Känner mig lika torr som en akvariefisk när jag äntrar det klassiska Malta stengolvet. Trots att golvet var nyskurat när jag gick och lade mig känner jag redan nattens sandkorn under mina fötter. Fönstren och bilen har jag i princip gett upp att tvätta.

En snabb dusch, kaffe och kökets sista smörgås gör mig redo för min sista dag på Malta. Tar ner tvätten från klädsträcket på taket med strålande havsutsikt. Trots luftfuktigheten har morgonbrisen hunnit torka mina lakan.  Övergår till att flyttstäda, i bikini, allt annat känns meningslöst. Hinner nästan klart när det är dags att köra över till en väninna på andra sidan ön med fyra kassar överblivna torr- och kylvaror. En halvtimme senare är jag i Sliema. I Floriana, några kilometer bort väntar redan den nya ägaren på att få överta bilen. Köper eller säljer man bil på Malta måste köpare och beroende på handläggare även ett vittne ställa sig i kön på Transport Malta för att på plats skriva under ägarbytet och betala 10 euro för att det ska gå igenom. Jag som säljare valde att följa med eftersom jag samma dag skulle lämna landet och vi valde att ta en av de andra i kön som vittne. Du kan lösa det på en polisstation eller bilfirma också om du har alla papper klara. Maltesiskt IDkort är förstås en förutsättning.

Med en kopia på att bilen är i ny ägo samt att ägaren tecknat en egen försäkring ska jag efter två månader få tillbaka de drygt 140 av de 200 euro som trafik och tredjeparts försäkringen kostat. Det blev dyrt utan intyg på skadefria år och med ytterligare en förare på 25 år, det sista ett skrivfel som kostade mig 50 euro. Nya ägaren, en satt maltesisk man erbjuder sig att köra mig den dryga milen till mitt lokala försäkringsbolag i St Pauls Bay. Tyvärr visar det sig att det endast är huvudkontoret som kan skriva ut en check så vi får i princip åka hela vägen tillbaka till Valetta. Att återföra pengarna till det kort jag betalade med går inte. Nästa anhalt är den bank som försäkringsbolaget valt som sin bank för att kunna casha in checken. Återigen har han vänligheten att köra mig till det som ytterligare ett par timmar ska vara mitt hem, St Pauls Bay. Det gör inget säger han och ler, jag är ledig till kl. 13.

Det här är ganska typiskt för Malta man åker hit och dit utifrån olika direktiv i en gigantisk administration som det bara finns ett sätt att hantera, mella! Malteserrnas favorit ord. Helt enkelt inse att det är så här det är, att det tar den tid det tar, att ett myndighetsärende kan betyda en halvdag. Kanske tycker maltesen att han gjort ett fynd. 1000 euro för en Renault Kangoo år 2000. Själv hade jag turen att få köpa den för 600 euro av en svensk hemvändande familj. Tydligen är det svårt att hitta billiga bilar på Malta för hela helgen ringer fler spekulanter. Att ta in en bil från ett annat land kostar. Runt 1000 euro betalade forna ägaren för att få denna registrerad på Malta. Vägskatten är hög här, desto äldre bil desto dyrare men det finns undantag, riktigt gamla klenoder. Min som har 13 år på nacken kostar 487 euro/år, vilket får bilhandlare att avskräckas. Något den maltes som först skulle köpt bilen blev varse om. Han drog sig ur affären och erbjöd mig att behålla 100 av de 300 euro han lämnat i deposit för att jag åkt med honom hem för att skriva ut en check, förbi firmabygget och för att slutligen hamna  på en bilfirma i Qormi på andra sidan ön. Där han förhandlat om en bil som ännu inte var hans. Det blev ingen affär, just på grund av bilens höga skatt och vi återvänder mot St Pauls Bay. Han är selfemployed som en stor del av malteserna fortfarande är. Inte sällan med fler sidoverksamheter som att hyra ut fastigheter. På Malta finns över 50 000 lediga bostads objekt. Drygt 400 000 människor samsas på en ö som är lika stor som Värmdö eller som en tredjedel av Gotland. Hur de kommunala kommunikationerna fungerar vill ni inte veta. Stockholms pendeltåg vintertid är rena drömmen. Direktbussar är en raritet och bussbyten kan generera i en evig väntan på anslutande buss så där tjänar man inte många minuter. Bussen kan komma långt före utsatt tid eller inte alls.

Har man som selfemployed kontoret/verksamheten hemma får man dra av hela boendekostnaden och det kostar inget att bli selfemployed. Trots det krymper andelen malteser som vill vara selfemployed på Malta. Ännu är de inte nere på Sveriges nivå, 21 % gentemot Maltas 39 %. Den finansiella oron ligger troligen bakom Maltas siffror. I Sverige handlar det nog snarare om Jantelagen och diverse byråkratiska hinder.

På Transport Malta lämnar jag bilen som min son tycker låter som en V8 med sitt otäta avgasarrör och tjutande bildäck. Den tidigare ägarens krock har gjort att bakdörrarna inte går att öppna. Vi har därför lastat surfbrädorna genom sidodörrarna. Omöjligheten att hitta en parkering under högsäsong gör att jag droppat både matkassar och surfbrädor på trottoaren. Malta är ett bilburet folk och går inte längre än nödvändigt men så har de också störst andel överviktiga barn i världen. Här är nästan obefintligt med cykelvägar, rena rama hazardspelet att försöka cykla när vägarna till tider är så smala att bussar inte ens kan mötas. Det är dåligt med grönområden, skolgårdarna är obefintliga, dataspelandet har kulminerat och faktum är att när jag skulle sälja cykeln så visade det sig att varken mamman eller hennes 12-åriga son kunde cykla. Han provade men det blev ingen affär. Inte som att spela data sa mamman till sin son som fick träsmak i rumpan efter ett halvt varv. Frun till min hyresvärd, vars dotter väger runt 100 kg och lider av depression anser att det blir stressigt för både barn och vuxna när båda föräldrarna måste jobba och skolan är som den är. Förutom ovan nämnt kämpar nya skol- och hälsoministern med skolor utan skolmatsalar, mot snabbmats- och läskindustrin. Jag har under mina tre månader på Malta hunnit träffat båda och kan konstatera att även Malta kämpar med ökande ohälsotal.

Vid slutbesiktning av vår lägenhet hittar värden efter tre månaders hyra massor av fel och ojjar sig över vad det kommer att kosta att måla om en vit stenvägg, som för övrigt inte tål att vidröras utan att det blir svarta märken. Han uppger fantasipriser på hantverkarna och jag frågar varför han inte bara säger att han inte vill återbetala den månadshyra jag lämnat i damage deposit. Att det är renare än när vi flyttade in, att jag bytt det rangliga köksbordet med tillhörande trasiga stolar mot ett snyggt BoConcept bord med höga stolar, att det nu finns både fläkt och överkast till sängarna är inget han noterar. Hans fru som visat sin uppskattning för just detta ser tyst ner i golvet. När det gäller Maltas kvinnor är det fortfarande nästan en fjärdedel som inte har något att säga till om i förhållande till sin man, där är misshandel och sexuella övergrepp en del av vardagen. Han säger dramatiskt att jag lurat honom som inte stannar över vintern. Att jag tror att jag är så bra. Jag ber honom sluta uppföra sig som ett barn, att jag har tillämpat en månads uppsägningstid enligt kontraktet och att han mycket väl vet att vår avsikt var att stanna längre men att de kommunala skolorna inte fungerar här, vilket Maltas 30% dropouts från skolan tydligt visar. Inte heller de myndigheter som ska se till att validera utländska betyg enligt Maltas skala fungerar. Utan dessa får man inte börja på kommunalt gymnasium på Malta. Massor av studenter har samma problem vilket den ensamme unge mannnen som både tar emot inkommande samtal och besökare, tre förmiddagar i veckan är väl medveten om när han skriver urgent på ännu en handling.

– Jag har förlorat 15000 euros på dig, ropar hyresvärden för att återkomma 10 min efter tiden jag meddelat att jag skulle lämnat lägenheten. Med sig har han en ny spekulant på lägenheten med strålande havsutsikt. Jag tar bussen till min vän i Sliema där jag packar om väskorna och ger bort lite saker för att få bort övervikten.

Jag tar dagens andra dusch och går ner för att möta den förbeställda taxin.                                           Den kommer inte. Ringer växeln som svarar att den är runt hörnet. En stund senare kommer jag i kontakt med chauffören som säger att han strax är här, nästa gång att han är här och nästa gång att han varit här och så där fortsätter det. Inte en taxi inom synhåll. När han väl kommer (nej det var inte en av de vita taxibilarna som har för vana att köra upp turister) är vi så sena att jag inte får checka in resväskorna på flygplatsen. En i personalen springer med mig till säkerhetskontrollen och ber mig lägga väskorna på bandet men det vill inte säkerhetsvakterna gå med på. Efter lite dividerande så får jag till slut lägga upp mina resväskor på bandet. Naturligtvis innehåller de en massa saker som är tillåtet när man checkar in resväskor men som inte är tillåtna i handbagage, vilket alla mina väskor nu räknas som. Väskorna öppnas och presenter i form av parfymer, vin, hårprodukter, etc och ur min nescessär beslagtas otillåtna varor. Väskorna får jag sedan vid gaten betala ännu en gång för fast till ett högre pris. Nu kostar det 120 euro för två väskor. Jag förklarar om taxin och visar kvitton på att mina resväskor redan är betalade. Det hjälper föga, det är bara att betala om jag vill hinna med flyget. För denna extrasumma får jag själv dra väskorna ut till planet för att de ska kunna stuvas in bland övriga resväskor och inte som det handbagage jag tvingats betala för. Jag får väl överklaga tänker jag och funderar över varför det ska vara så svårt att få en bra avresa från Malta numer. I anslutning till min äldstas hemresa tre veckor tidigare, fastnade vi i trafikkaos för att delar av flygplatsen var avstängd på grund av en kvarglömd väska och ett bombhot. En liten bomb kanske eftersom bara en liten del var avspärrad. När min yngsta reste hem en vecka senare tappade ledsagaren bort honom så han blev irrandes ensam på Arlanda en hel timme och nu detta.

Vid 2-tiden på morgonen anländer jag vår lägenhet på Värmdö. Den påminner mer om en byggarbetsplats än ett hem. På onsdag ska allt vara som vanligt igen. Barnen har redan börjat sina respektive skolor och trivs. Det betyder att jag får huttra ett par vintrar till här minst. Vi är alla eniga om att vi behövde denna tre månaders resa. Erfarenheter rikare har vi nu vidgat perspektiven och laddat våra solfattiga celler. Nu är det bara att kavla upp ärmarna och ta tag i vardagen.

På Malta besiktigas bilarna vartannat år

One thought on “Bil och vardag på Malta

  1. Intressant krönika. Fantastisk erfarenhet för Dina barn. Det finns ingen bättre skola (skolning) än att bosätta sig ett tag i andra länder, alternativt bara resa och stanna till lite längre på olika ställen. Kan aldrig uppvägas av vanlig skola. Vi från Norden är ju extremt priviligerade….och ändå…vårt land och vårt samhälle håller också på att brytas ner. Allt som en gång var uppbyggt …som av klokskap, plockas bort. Vi stressar som dårar och ingen stannar upp och tänker efter om vi verkligen behöver gå med på allt som händer. Att kliva ur den verkligheten ett par månader kan göra att man börjar se nyktert på situationen igen. Många fler skulle behöva göra det. För vi behöver alla kvickna till och bestämma oss för att ta tillbaka makten över våra liv. Det kan vi bara göra genom att se till att återta våra röster från de gamla partistrukturen. Nu 2014 finns en unik möjlighet. Tänk om hela landet kunde få veta att vi skulle kunna byta politiskt system genom att rösta direktdemokratiskt. Kanske är det en fantasi att det skulle bli möjligt…men näe, det måste gå att förändra till det bättre…det måste gå.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s