Samtals Coachomaten Järvaveckan

SamtalsCoachomaten Ungt Perspektiv Almedalen Almedalsveckan Annie Lööf

Partiledare Annie Lööf gästar Samtals Coachomaten

30 % av unga efterlyser kunskap om sunda och hållbara relationer. I de relationsskapande samtal och aktiviteter jag arbetat med, kan unga enskilt och i grupp, praktisera strategier de kan använda på daglig basis för att möta stress, skärmberoende, fysisk inaktivitet, sömnproblem, aggressioner och inflytandefrågor. 

För att så många unga som möjligt ska få tillgång till en strategi som verkligen fungerar på daglig basis, oavsett bakgrund, utmanar mobila Samtals Coachomaten olika ledarskapsprofiler att boka Samtals Coachomaten för att ta del av strategin.

SamtalsCoachomaten Ungt Perspektiv Almedalen Almedalsveckan

Polisen gästar Samtals Coachomaten i Fryshusets tält under Järvaveckan

Mobila Samtals Coachomaten fungerar ungefär som när människor förr gick till kyrkan för att bikta sig, Här gör vi det i tidens anda, samtalar, delar perspektiv, kunskap och något livstilsrelaterat dilemma vi behöver ta tag i, alla har vi något vi vill ha mer eller mindre av i våra liv. SamtalsCoachomaten ställer frågor som leder fram till lösningar. Arbetar på självhäftande blackboard, med gatukrita på asfalten, i gruset, i sanden och föreläser även vid behov.

Behovet av samtal och vägledning bland unga och de som arbetar med unga är stort och resurserna för detta små.  Därför utmanar Samtals Coachomaten nu dig, ditt företag, din organisation att bjuda in mig och ta dig till banken för att sätta in de mynt (1,2, 5 kr i silver) och sedlar du har, som även efter 1 juli kan lämnas in på banker i och med bytet. Passa samtidigt på att göra en valfri insättning av den summan till Samtals Coachomaten och bidra till att mobila Samtals Coachomaten kan verka vidare på plats även i de områden där behovet är som störst och resurserna som minst.

Mobila Samtals Coachomaten är utbildad i coachverktyg som coachande ledarskap och strategin ”Du Bestämmer” – utvecklad av Sven Bremberg på KI, tillsammans med 36 niondeklassare och elevhälsovårdspersonal. Jag har själv arbetat med goda resultat på högstadie- och på gymnasienivå, i grupp och i enskilda samtal och vet nu vilka upplägg som fungerar bäst och vad som ger goda förutsättningar. Mobila Samtals Coachomaten presenterades på Openlab i maj,  testkördes under Järvaveckan, tillsammans med bl a Fryshuset och intar nu med enkla medel Almedalen för att visa att den fungerar och hur och för att få lärarutbildningar och skolor att ta steget att lära denna användbara strategi för att komma till rätta med stress, osunda kostvanor, sömnproblem, träningsrutiner, att inte fastna med mobilen, slippa konflikter, etc. Metoden är licensfri, utvärderas kontinuerligt och jobbar med såväl fysisk, psykisk som social hälsa. Elevhälsan är ålagd att arbeta förebyggande och skola/fritids är den plats unga spenderar mest tid varje dag – hela 8-11 timmar! Med tanke på att varje barn som hamnar i utanförskap kostar upp till 15 miljoner finns även de ekonomiska incitamenten att arbeta förebyggande. Utan investering ingen utdelning är ett vedertaget begrepp i affärsvärlden. I gengäld kan du bocka av din CSR och får goodwill både från dina barn, barnbarn, deras skolkamrater, grannar och kollegor.

SamtalsCoachomaten Ungt Perspektiv Almedalen Almedalsveckan

Samtals Coachomaten testkör under Järvaveckan

Beställ Samtals Coachomaten till utbildningar, seminarier, workshops, stranden, torget, skolan/fritids eller andra event där unga redan är, för att ge unga verktyg som kan användas på daglig basis.

HÅLL #SAMTALSCOACHOMATEN IGÅNG SWISHA 070 798 44 29 

LÄNK TILL TIDIGARE SAMTAL om det hårda klimatet och om ungas behov av förebilder – Hungergames IRL, Burning Man och Creatives Social Responsibility.

SamtalsCoachomaten Politikerveckan Järva

SamtalsCoachomaten Strategi för ungas hälsa Ungt Perspektiv Lotte Johansson Politikerveckan Järva Almedalen8-11 tim om dagen tillbringar barn i skola och på fritids, 7 tim i snitt per dag bakom en
skärm, samtidigt har gränserna mellan ungas uppfattning om den fysiska världen och den på internet suddats ut medan en merpart av vuxna fortsatt tror att barn kan skilja på vad som är vad. Redan 2008 släppte Medierådet en rapport som visar att unga mår dåligt av allt grovt våld som sköljer över de. Av anmälda brott på internet läggs 96 % ner. Folkhälsomyndighetens rapport bland 16-29 åringar visar att 40 % varit med om en sexuell handling mot sin vilja, varav tjejer 54 % och killar 27%. En tredjedel efterlyser kunskap om hur man får en relation att fungera. I storstäderna har en av tre unga separerade föräldrar. Vi vuxna behöver fundera över vilka budskap unga matas med idag och hur vi själva kan bidra i arbetat med att skapa mer balans i ungas liv, inte mindre. Det gäller både dig som är förälder och du som på något sätt påverkar unga i ditt arbete eller beslutsfattande. Vem och vad lär barn och unga egentligen om relationer när skolan fokuserar på teoretisk undervisning, fritids skär ned med 2/3 från åk 4, vi föräldrar är borta från barnen större delen av tiden och våra far- och morföräldrar bor långt bort. Vi behöver arbeta tillsammans för att vända tåget av den nedåtgående spiralen av ungas ohälsa som börjar i samband med tonåren.

I de relationsskapande samtal och aktiviteter jag arbetat med och utbildat i, kan unga enskilt och i grupp praktisera strategier de kan använda på daglig basis för att möta t ex. stress, skärmberoende, fysisk inaktivitet och aggressioner. Med utgångspunkt i ungas egen vardag, engagerad skolpersonal och en av Sveriges ledande experter inom ungas psykiska hälsa, Sven Bremberg, finns den validerade och licensfria metoden ”Du Bestämmer” som 35 niondeklassare varit med och utvecklat.

Nu testkör jag en SamtalsCoachomat under Järva Politikervecka på Spånga IP 10-17 juni samt under Almedalsveckan 2-9 juli, för att hitta samverkanspartners, finansiering och för att sprida strategin. SamtalsCoachomaten kan du redan nu boka till valfritt kommuntorg, strand, skola och/eller fritidsgård, men dyker gärna spontant upp även på festivaler, event och andra platser.

En SamtalsCoachomat fungerar ungefär som när människor förr gick till kyrkan för att bikta sig, Här gör vi det med tidens anda, där gästerna delar med sig av livstilsrelaterade dilemman och SamtalsCoachomaten ställer frågor som gör att de unga kan komma fram till en lösning”

Vilka är utmaningarna, hur bemöter vi unga, och hur kan vi alla bidra till att så många unga som möjlighet får tillgång till strategin. Hur gör man för att implementera hela eller delar av den i ordinarie verksamheter på rätt sätt? Jag utmanar nu dig, ditt företag, din organisation att komma förbi och samtala om vilka utmaningar vi står inför och se hur jag lyckats lösa de när jag arbetat med strategin. Gå även in på MYNTKARTAN.SE och ta dig sedan till en av platserna för att sätta in de mynt och sedlar du har som 1 juli blir värdelösa, samtidigt passar du på att göra en valfri insättning av den summan till SamtalsCoachomaten för att SamtalsCoachomaten ska kunna besöka de platser som har störst behov. Vill du samtidigt ge bort ett besök till någon specifik går det förstås bra. En långt bättre idé än att bara låta pengarna ligga till ingen nytta (1 miljard enligt beräkning). Behovet av samtal och vägledning bland unga och de som arbetar med unga är stort och resurserna för detta små.

Jag är utbildad coach och metoden Du Bestämmer, är utvecklad tillsammans med 35 niondeklassare. Den är licensfri och utvärderad. Jag har själv arbetat konkret med metoden både med högstadie- och gymnasieelever. I löpet av 15-60 min kan jag ge unga nya verktyg de kan använda sig av på daglig basis. Unga efterlyser fler vuxna som visar vägen, att det är okej att misslyckas och att det finns lösningar för att komma tillbaka. Vill du att jag utbildar i metoden, hör av dig. Det behövs fler med denna kunskap.

I följande länk kan du höra några interaktiva samtal  jag spelat in som berör unga,
om det hårda klimatet och om ungas behov av förebilder – Hungergames IRL, Burning Man och Creatives Social Responsibility.

POLITIKERVECKAN JÄRVA 10-15 juni kl. 14-20, Järva IP

ALMEDALEN  Initiativ Samutveckling torsdag 6 juli kl. 12-13.30 + kl. 15-16 i Krukmakarenshus

Mer om metoden Du Bestämmer

Håll SamtalsCoachomaten igång, Swicha din del nu: 070 798 44 29

Vilka förebilder styr ungas moralkompass?

Sedan 1980-talet ökar den självrapporterade psykiska ohälsan bland ungdomar, särskilt i åk 9 och åk 7, i synnerhet bland flickor, med en kraftig ökning 2014 (WHO). Oro, utmattningssymptom, unga med asociala beteenden, ätstörningar och andra självskadebeteenden ökar.

Förändrade samhälls/ familjestrukturer kräver stödjande insatser. Särskilt utsatta är de som bor med en förälder (26 %), elever med utländsk bakgrund, samt ungdomar med en icke teoretisk studieinriktning. I varje klass känner sig 1-2 elever utfrysta och utbildningsföretaget Learnox som arbetar med hemmasittare uppskattar att 10 000 grundskoleelever kan ha slutat att överhuvudtaget gå till skolan. Internationell forskning ger tydliga besked om vikten av att koppla samman frågor om skola, lärande och psykisk hälsa.

Enligt Childwise “The Connected Kids report 2015” tillbringar barn 5-16 år i snitt 6.5 timme per dag av sin fritid framför en eller annan skärm (tonåringar 8 timmar). 

I världens snabbast säljande underhållningsprodukt – ultravåldsspelet GTA 5, begår spelare “in first person”grova brott som rasism, terror, tortyr och grova sexuella övergrepp enligt gängkriminella strukturer. Medierådets rapport  Unga och Medier 2015 visar att 8 % av svenska killar i åldern 9-12 år spelar GTA 5 och 23 % av 13-16 åringarna – varav 7 % tjejer tillkommit, trots att tjejerna enkom består av kraftigt sexualiserade karaktärer.

Hjärnforskare/barnläkare/psykologer menar att hur, till vad och i vilken utsträckning vi använder vår skärmtid och tillgången till andra aktiviteter och barns förebilder påverkar barns psykiska och fysiska hälsa, samt att skolan är den plats som har störst förutsättningar att lära om relationer. Trots detta har skolan väldigt lite om IT och etik på schemat. Spelandet / sociala medianvändningen fortsätter att öka och innefattar allt oftare både vägen till skolan, raster, lektionstid, fritids, på vägen hem, innan föräldrar kommit hem från arbetet, efter att föräldrar kommit hem, när de egentligen behövt ägna tid åt läxor, annan fritidsaktivitet eller nattsömn. I en värld av multitasking, med ständigt uppkopplade mobiler går enligt hjärnforskning mycket av hjärnans kapacitet åt att hela tiden göra olika val istället för själva problemlösningen.

I sociala forum – oroar sig barn över om personerna bakom profilerna är de de utger sig för och över deras eventuella avsikter. Virtuella världar blir allt grövre både i språkbruk och handling. Renodlat underhållningsvåld kan i GTA 5 gå ut på att en uttråkad person kastar något i en gammal tants ansikte, helt utan orsak, helt utan negativ konsekvens. Enligt forskning tvingas den del av hjärnan som styrs av rädsla mer och mer att gå på högvarv för att scanna av möjliga hot, på bekostnad av kunskapshjärnans överläggningar när valen begränsas till flykt eller kamp. I längden reagerar vi antingen med överdriven oro eller avstängning.

Barn och unga har i alla tider bearbetat intryck via leken men när det kommer till TV/dataspel är det som om dessa inte förväntas ge uttryck för de upplevelser och värderingar som förmedlas via den digitala världen, ibland tillsammans med för barnen okända vuxna, ibland med en förälder som själv vuxit upp i den våldsamma digitala världen. Ultravåldsspelet GTA 5 till exempel var det mest sålda spelet i Europa 2014, det tredje mest sålda i Sverige och har under två år sålts i mer än 54 miljoner exemplar. Det fortsätter att toppa försäljnings– och nedladdningslistor. Ett av många spel som börjar mer oskyldigt, som man kan göra otroliga saker med men som efterhand får allt våldsammare sammanhang. 

Mellan 2014 och 2015 växte digital spelförsäljning i Sverige med 34 procent till 3,3 miljarder kronor. Beroendeframkallande spel är de som går direkt på hjärnans belöningssystem, de  lanseras idag kostnadsfritt med alla spelmässiga funktioner upplåsta, det gäller då för spelutvecklaren att fånga spelarna via försäljning av ned- laddningsbara paket med kosmetisk utrustning, digitala kompendier inför b.la. The International (en av världens största esportsturneringar) som låser upp möjligheter att interagera med turneringen vilket ger  möjlighet till att låsa upp ännu mer exklusivt material. Den största cliffhangers är kanske möjligheten att skapa sin egen dito som kan säljas för vinst i den gemensamma butiken (där spelutvecklare naturligtvis får en bit av kakan). Unga jagar ständigt nya nivåer som tar de ett steg närmare drömmen om att bli en ny digital multimiljonär, både i form av pengar och följare.

Enligt Mediarådets rapport 2012 anser en majoritet av de tillfrågade föräldrarna att barns skydd på internet fungerar otillfredställande. Främst vill föräldrarna skydda barnen mot den ökande pornografin som kryper allt längre ner i åldrarna, hoten om och skildringar av sexuella övergrepp samt skräckfilm. Mest kritiska är de till hur skyddet fungerar när det gäller dataspel. Är relativt nöjda när det gäller tv och dvd. Mest nöjda är de med hur skyddet på biografer fungerar. 

I länder som England och Tyskland finns fortsatt myndigheter som granskar all typ av media medan Sverige 2011 valde att skrota den censur som fanns, d v s på biograffilm med hänvisning till “att en bråkdel av all film ses genom offentlig visning och att granskningen därmed inte uppfyller sitt syfte”. Olika versioner av spelen släpps utifrån olika länders censurlagar. England och Tyskland har infört lagstadgad åldergräns på 18 år för denna typ av spel, medan Sverige valt att låta databranschen själva sköta även denna reglering. Butiker själva väljer vad de vill ta in och om de vill sälja till minderåriga eller inte, eftersom en rekommendation inte är lagreglerad. Protester bemöts med att det inte anses bevisat att våldsamma spel gör barn våldsamma. Hållningen är att det är varje enskild förälders ansvar vad barnet ska se eller inte. Observera att denna hållning inte gäller på på biograf där lagreglerad åldersgräns på max 15 år gäller, i enlighet med grundlagsförbudet mot “otillbörlig våldsspridning bland barn”, baserad på den forskning som finns när det gäller vad som anses ha menlig inverkan. När det gäller spel finns ingen myndighet med granskande uppdrag. När det gäller skydd av barnen i skolan är det upp till om eller hur hårt rektorer och enskilda lärare orkar driva frågan. Bemötandet blir ofta på samma sätt som när de första rapporterna lades fram om rökningens skadeverkningar och då tillbakavisades kraftfullt av experter vid det amerikanska hälsoins­titutet NIH. 

Argumentet “att det saknas tillräcklig vetenskaplig dokumentation för att helt säkert kunna ge råd till föräldrar om hur våldsamma spel påverkar barn eller hur mycket tid barn kan tillbringa framför skärm utan att de påverkas negativt,  borde åtföljas av försiktighetsprincipen, där vi tills vidare beaktar tillgängliga rapporter som finns av erfarna barnläkare /psykologer och hjärnforskare.  Lotte Johansson

Hur man lyckas i skolan är den viktigaste framgångsfaktorn för barn- och unga, det som betyder mest för deras psykiska hälsa. 2014 saknade 22.6 % fullständiga grundskolebetyg, 29.5 % klarade inte gymnasieexamen. En bra lärplattform är en miljö där eleverna känner sig trygga. Där finns  utrymme att utveckla bra relationer och eleverna hanterar sociala färdigheter och kunskaper som gör att de inte ständigt behöver hamna utanför i diskussioner, spel och lekar. En viktig fråga är utformingen av raster som tenderar att utvecklats till  egna korta bensträckare på bekostnad av längre gemensamma raster där andra sätt att ses än via nätet tappar mark. Likaså fritidsverksamheten i skola där budgeten skärs ner  i åk 4 till en tredjedel, vilket tvingar skolor att skära ner på såväl personal som inspirerande alternativa aktiviteter som idrott och kultur.

Oskar Skog, förälder som spelat i över 20 år, bloggar om bl a sitt och sonens spelande.
Spelläraren skriver om spel i förhållande till pedagogik och föräldraskap. Båda är de eniga i att föräldrar och skola inte hänger med.
PewDiePei, svensken vars Youtube kanal miljontals barn följer
MIK digital utbildning av Statens Medieråd ”Har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. Myndigheten ska fastställa åldersgränser för film som är avsedd att visas för barn under 15 år enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt.” / Medierådets hemsida 20160615
Föräldrainställningar på Fråga, prata, spela.

PODCAST: Hungergames irl med Institutet för Internet och juridik och andra samtal.

Demokrati snart i var mans hand

Den 3 oktober 2000 arrangerar gymnasiet i Vallentuna en studiedag på temat »IT och demokrati.« med syfte att försöka väcka intresset för politik bland unga. Ett företag som har utvecklat ett elektroniskt debattsystem kommer till gymnasiet och sätter upp ett nätverk. Arbetet med datorerna leds av en moderator som går igenom hur systemet fungerar och berättar att alla inlägg och omröstningar är anonyma för att ingen ska behöva vara rädd för att yttra sig. Alla inlägg syns på skärmarna, men man kan inte veta vem som har skrivit vad. Moderatorn frågar vilken som är den viktigaste politiska frågan för unga. Vad vill de ändra på? Eleverna skriver snabbt och förslagen rasslar in. »Mera raster i skolan!« »Tätare tågtrafik till Kårsta.« »Kuken vill in.« Seriösa förslag blandas med oseriösa kommentarer som moderatorn skyndsamt tar bort. Efter ett tag är det dags för rangordning. Förslagen rangordnas genom poängsättning via datorn. Nu är det dags att precisera förslaget. Moderatorn ställer ett par inledande frågor. Idéerna haglar och de oseriösa kommentarerna försvinner när studenterna märker att systemet fungerar och leder någon vart. Idéerna rangordnas på samma sätt som tidigare och visionen blir alltmer konkret.

Arbetet med datorerna avbryts och debatten övergår till att bli muntlig. De inbjudna politikerna inleder genom att presentera sig med namn och parti och håller varsitt inledande tal. Därefter ställer en politiker dagens huvudfråga: »Varför är så få ungdomar politiskt aktiva?« Efter en stunds tystnad räcker en student försiktigt upp handen. »Jag gillar inte att man måste välja ett åsiktspaket. Jag upplever att mina uppfattningar inte går att placera på en höger-vänsterskala.« »Alla frågor är i grund och botten ideologiska«, svarar politikern som ställde frågan. En annan elev tror inte att han skulle kunna påverka genom politiken. »Besluten fattas nog ändå bara ovanifrån«, säger han. »Du har nog inte riktigt förstått hur demokratin fungerar«, får han till svar från en annan folkvald. En tredje elev upplever politik som tröttsamt och oengagerande. »Tvärtom, det är faktiskt väldigt engagerande«, säger en tredje politiker käckt. »Man har inte tid att engagera sig politiskt för det finns så mycket annat som man vill göra«, säger en fjärde elev. Nu nickar de inbjudna politikerna instämmande. »Precis vad vi trodde. Det finns så mycket annat kul att göra när man är i er ålder. Jaha ja. Är det inte kafferast snart? «Jag kan inte hålla tyst utan räcker upp handen och frågar varför de folkvalda inte vill lyssna när eleverna faktiskt kommer med befogad kritik mot det demokratiska systemet. Då svartnar ögonen på en politiker och han svarar med en tio minuter lång svavelosande moralpredikan som går ut på att jag skulle minsann inte komma och påstå att det finns brister i demokratin för det vet jag ingenting om, så det så! Därpå pratar nästa politiker i tio minuter och luften blir sämre och eleverna tappar intresset. Sedan pratar nästa politiker i tio minuter och det blir varmare och eleverna börjar småprata. Sedan pratar nästa po… Zzzzzzzzz …

När den så kallade debatten avslutas och studiedagen är över samlas min fantastiska studentgrupp i dörröppningen till teatern för att reflektera över sina erfarenheter av studiedagen. De var väldigt positiva till IT-delen men gillade inte den efterföljande muntliga debatten. De förundrade sig över att vissa politiker kunde vara så okänsliga. Snabbheten och strukturen i det elektroniska debattsystem som användes var som bortblåst i den muntliga debatten. De upplevde att det politiska systemet byggde på en hierarkisk struktur som inte fanns i datorvärlden. Samtalet utanför dörren kom att handla om skillnaderna mellan de olika kommunikationsformerna. Studenterna upplevde att skillnaden mellan muntlig och skriftlig kommunikation var påtaglig. Jag frågar om de kan peka på orsakerna till att den skriftliga debatten på nätet var så mycket bättre. Vilka väsentliga skillnader finns?

• I den skriftliga debatten kom innehållet att stå i fokus, medan talarna som personer stod i centrum vid den muntliga. En anledning var att den skriftliga debatten var anonym – något som den muntliga av naturliga skäl inte kunde vara.

• Möjligheten att rösta anonymt eller göra anonyma inlägg fanns bara i den skriftliga debatten. Det stärkte deltagarnas integritet. Man kunde rösta utan att röja sin uppfattning eller ställa en anonym fråga utan att stämplas som okunnig. I den muntliga debatten undvek många att yttra sig av rädsla för att göra sig till åtlöje.

• Skriftlig debatt är icke-linjär till skillnad från muntlig. Flera personer kan skriva på datorerna samtidigt utan att störa varandra. Om den skriftliga debatten är välstrukturerad kan läsaren själv hitta de intressanta argumenten. Flera diskussioner kan pågå parallellt. Det innebär att tempot kan hållas uppe. När debatten blev muntlig och »linjär« så sjönk tempot och många blev uttråkade.

• Det går inte att avbryta eller överrösta varandra i en skriftlig debatt. Om flera däremot pratar samtidigt så hörs bara den mest högröstade.

• Valfriheten är större vid skriftliga debatter. Om ett inlägg blir för långt eller osakligt på Internet så slutar man att läsa, men av artighetsskäl är man tvungen att sitta tyst och lyssna på långa tal.

• Det går i regel snabbare att läsa än att lyssna. Muntlig debatt tar längre tid, vilket betyder att det blir konkurrens om tidsutrymmet. Konkurrensen om tidsutrymmet finns inte i skriftliga debatter.

• Retoriska knep gör sig bättre i tal än i skrift. Skriftlig argumentation ger läsaren tid att granska argumenten, och med en sökmotor är det lätt att kolla om påståenden stämmer. Därigenom kan dåliga argument lättare upptäckas och avslöjas.

• Det skrivna argumentet dröjer sig kvar, till skillnad från det muntliga som försvinner. Den skriftliga debatten finns kvar långt efteråt för den som vill gå tillbaka och analysera den.

 Att just den skriftliga formen är mer demokratisk än den muntliga formen är en stark aha-upplevelse, inte bara för eleverna utan för mig också. Till skillnad från den skriftliga debatten, som de nyss hade provat på och där alla hade lika mycket inflytande, gynnar den muntliga formen dem som redan har makten, talets gåva och självförtroendet. Varför avgörs all politik i muntliga sammanhang? Eleverna suckade över att det var så enkelt och roligt när datorerna användes, och sen blev det så tråkigt och ointressant. Varför ska politik vara som det är?

När politikerna bredde ut sig så tystnade eleverna. Den livfulla debatten på nätet ersattes av ett offentligt samtal mellan elever och politiker som alla var tvungna att följa. Samtalet handlade om demokrati, men det var tydligt att politikerna också hade en dold agenda. De konkurrerade om elevernas röster i kommande val. De lyfte fram sig själva och sina partier och passade gärna på att trampa lite på sina meningsmotståndare. En patriarkal, hierarkisk ordning uppstod i aulan som inte hade funnits under det inledande IT-arbetet. Högst upp i rang befann sig ett antal manliga politiker som med sina mörka och klangfulla röster fick allt de sade att låta självklart. Eleverna som vågade ifrågasätta dem möttes av milt tillrättavisande tonfall som fick dem att känna sig dumma.

»Vi lever faktiskt i en demokrati, det betyder att man får komma med förslag till förändringar«, säger jag. »Det är idéerna som konkurrerar med varandra. Om ni har en bättre idé om hur demokratin ska fungera så får ni bilda ett parti och ställa upp i valet.« Så slänger jag fram förslaget att vi ska registrera ett parti som har »demokrati på internet« som idé, och som inte har några andra vallöften än att »vi röstar om saken«. Eleverna blir stormförtjusta. Denna händelse är starten på demokratiexperimentet Demoex i Vallentuna. ”Ur Per Norbäcks nysläppta ebok Den okända hästen från Aten”  

Vill du också ha tillgång till direkt demokrati i din kommun: Aktiv Demokrati

1997 åkte jag själv runt till några av Sveriges skolor från Ystad till Härnösand för att finna ut varför intresset för skola ebbade ut bland elever i samma takt som de gick upp i årskurs. Det generade i en film om hur man lyckas fånga och behålla elevernas intresse.

Ungdomsting och sedan?

På Värmdö har man startat Ungdomsting men vilken respons får egentligen de unga som deltar ? Verkar vara detsamma som i allt för många skolors klassråd/elevråd/föräkdrarråd.: Ungdomsting och sedan ? 

Vad är nästa steg ? Göra som Danmark, slopa samhällskunskapen i skolan. Var nionde dansk kan nu tänka sig att inte ta hänsyn till folketinget eller väljare. Läs artikeln

Fokus Almedalen

Bromsa ohälsan bland unga?

Det är ingen slump att hälften av alla tonårstjejer bär på ångest eller depression, att ätstörningar bland unga ökar eller att var femte elev inte deltar i skolidrott. Svenskarna äter mest godis i hela världen och åldersdiabetes blir allt vanligare redan bland 12-åringar.

När min dotter började högstadiet mötte jag många elever som tillbringade 7-11 timmar i skolan med lunch som enda måltid, utan att någon tycktes reflektera över det. Inte heller över att skolcafeterian bestod av glass och en undanskymd skål innehållande frukt jag själv skulle ratat, förbehållen de vars föräldrar bidragit till fruktkontot, inte heller att det under eftermiddagen aldrig var mer än 10 min mellan lektionerna eller att många tjejer varken duschade eller gick på toaletten i skolan.

Skolan har idag inget ansvar att servera mellanmål efter åk 5 och förmiddagsfikan, den gemensamma fruktstunden slopas redan inför förskoleklassen. För hur många skolbarn förväntas det här vara arbetsmiljön under flera år?

Vi har inte råd med skenande kostnader för ohälsa på lågt räknat 120 miljarder/ år. Läs mer..

Vad kan vi/du göra för att bromsa ohälsan bland unga?

Välkommen till Almedalen!
Måndag 4 juli, Kl. 15-16, Krukmakarens hus, Mellangatan 21
Lördag 9 juli, Kl. 10-11, S.t Michaels gränd/Kinbergspla

lottejohansson@wordpress.com