BehovsPusslet, ett av fem projekt på Draknästet, Noble Prize Museum

Prototyp

Noreen Hertz, professor och ekonom, beskriver i sin bok,”The lonely century”, hur unga studenter började uppsöka henne för att berätta om hur ensamma och isolerade de kände sig på grund av all skärmtid. Något som även avspeglade sig ansikte mot ansikte. Detsamma vittnade kollegor om. USAs mest prestigefyllda universitet började därför hålla kurser i hur man läser av varandra i verkligheten.

Stressen utifrån känslan av ensamhet, frånvaron av dagsljus och stillasittandet i sig, bryter ner vårt immunförsvar. Det ger samma negativa hälsoeffekter som att röka 15 cigaretter om dagen och ökar risken för demens med 40%. Enligt fler svenska studier om ungas hälsa, stressnivå och trivsel i tillvaron, uppger allt fler unga att de mår dåligt. Antal unga killar som vårdas för självskadebeteende är nu fyra gånger fler än de som vårdas för våld. Nära hälften av unga idag uppger att de lider av ohälsa.

Redan före restriktionerna gick svenska Folkhälsomyndigheten ut och frågade 16-29 åringar vad de behövde mer kunskap om. 30% svarade om hållbara relationer. I Folkhälsomyndighetens undersökning om skolbarns hälsovanor har 11-åriga flickor och pojkar de högst rapporterade nivåerna av psykosomatiska besvär, sedan undersökningarna började 1985. Antalet som fick en depressions- eller ångestdiagnos och som förskrivits psykofarmaka ökar kraftigt sedan 2008. De senaste 20 åren har ohälsa bland unga ökat kraftigare än i övriga norden, allra mest drabbade är unga kvinnor 18-24 år.

De unga jag träffat i mitt tidigare arbete som resurs i idrott på högstadie- och gymnasienivå, som handledare för unga i drive-in-idrott och under mitt arbete på gatan när jag live-protptypat fram grupp-coaching-verktyget BehovsPusslet (under namnet Coachomaten), bekräftar ovan nämnda. En majoritet av de unga jag träffat, tillbringar så stor del av sin tid bakom en skärm, att basala behov får stå tillbaka men de ser heller inga reella alternativ, även om de finner en stor del av tiden som meningslös.

Enligt Skollagen ska elevhälsan vara förebyggande och hälsofrämjande, en samlad funktion som viktig resurs. Till hösten är skolorna ålagda att arbeta mer med dessa frågor. Alla berörs på något sätt av barn och ungas psykiska, fysiska och sociala ohälsa, ett ämne många pedagoger upplever svårt att tala om eller saknar tid för att hinna med.

När kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger på många skolor blivit en bristvara och köer till vårdcentraler och BUP har fortsatt växa de senaste tio åren, behöver vi tillgängliggöra enkla verktyg som attraherar unga, som stimulerar till samtal om våra behov och som hjälper varandra, för att komma ur de vanor som vi inte mår bra av och samtidigt erbjuder attraktiva alternativ. Riksidrottsförbundet har fått en miljard för att fånga upp de inaktiva, en mängd aktivitetsplaner har byggts men det räcker inte.

BEHOVSPUSSLET HAR HITTAT ETT SÄTT ATT SKALA UPP
BehovsPusslet är en interaktiv konstinstallation som väcker tankar om våra basala behov, inspirerar till samtal och synliggör möjliga vägar till lösning. Det tar inte många minuter innan deltagarna visar en stor medvetenhet om dem fällor de fastnat i men också hur mottagliga de är för att arbeta mot nya mål, de hinder de ser och de stöd de behöver på vägen. Just tillgängligheten, att kunna identifiera sig i olika behov och att kunna ta del av av andras strategier är BehovsPusslets främsta styrkor. BehovsPusslet ska därför finnas i anslutning till olika öppna aktiviteter och aktivitetsområden, för att underlätta steget från inaktivitet till aktivitet, från ensamhet till gemenskap, från tippning points till mer balans. I sin egen takt kan alla närma sig BehovsPusslet, vilken bygger på en forskningsbaserad metod som utgår från ungas egna erfarenheter, Mashlows behov och på de återkommande behoven som unga själva lyft, under mitt live-prototypande på gatan, i områden med olika social status. BehovsPusslet fungerar lika bra i grupp, för förälder och barn som för kompisgäng och par. Behov handlar inte bara om vad man saknar, utan också om vad man inte vill ha i sitt liv. Just nu toppar mindre våldsglorifiering, mindre stress, mer kärlek, fler goda förebilder, mer samtal, mer gruppaktiviteter och rutiner för att få till basala behov.

FAKTA
– 2008 släppte Medirådet en rapport som visar att unga mår dåligt av allt våldet.

– 2019 “Ungar och medier”, utgiven av Statens medieråd, visar att bara 25% av unga tycker att deras tid på sociala medier är meningsfull, detsamma gäller för dataspel. Motsvarande siffra för mobilspel är 12%. Mobilen är den mest använda spelplattformen. Av 17-18-åringar, uppger nästan hälften att de använder mobilen för mycket. Både unga och föräldrar uttrycker missnöje med att användandet går ut över läxläsning, hushållsarbete och annan fritidsaktivitet.

-2020 WHOs ”Heath Behaviour in Schoolage children”, visar att andelen svenska barn som är tillräckligt fysiskt aktiva, är mindre än i övriga Europa. Psykisk ohälsa i Sverige ökar sedan 80-talet, främst bland unga. Sedan 90-talet ökar även antalet som söker vård.

2022 kommer en version av BehovsPusslet att vara en del av Konstdepartementets aktiviteter för skolan.

BehovsPusslet deltar i Draknästet på Noble Prize Museum den
1 februari. Som ett av fem utvalda projekt garanteras tillgång till ett större nätverk av potentiella aktörer och finansiärer inom kultur- näringsliv och offentlig sektor.


Lotte når ni på +46 (0)70 798 44 29

I m tar plats i den. BehovsPusslet kan användas på olika teman.

Publicerad av Lotte Storyteller BehovsPusslet

Visuell Artist & Visuell instruktör. Öppen handledning i BehovsPusslets coachingbanor för publika platser. Här kan unga identifiera och balansera olika behov. Till sitt förfogande har deltagarna ett antal öppna frågor, ett tidshjul och en gatukrita. Vinterhalvåret skapar vi ett kubpussel inomhus. Desto fler utmaningar och framkomliga strategier som delas, desto större blir identifikationsfaktorn. BehovsPusslet är en öppen aktivitet unga själva önskar kunna återvända till. Därför visar jag under öppna workshops hur enkelt ni kan skapa en coachingbana i er närhet och hur vi alla kan bli den där coachande frågeställaren.

%d bloggare gillar detta: