Jag kunde inte se några hinder med att placera ut ett verk i återvunnen metall, 4 x 2 meter, full av vridbara kuber som skulle attrahera unga - en samlingsplats för samtal men också för lösningar. Både för de som har och de som inte har någon att prata med om vardagliga frågeställningar. Vardagliga för unga men så verklighetsfrämmande för oss vuxna, att vi kan ha svårt att ta till oss. En till synes oöverstiglig utmaning kan lätt växa sig oöverstiglig i grubblandet med sig själv. Vi vill så gärna passa in att vi till slut knappt känner våra egna behov. Det blir lätt så, när världen snurrar allt fortare och budskapen runt oss pockar på - om hur vi ska vara, se ut, tycka och tänka. Medan egna gränser flyter ut innan vi själva hunnit utforska de. Till slut har vi svårt att urskilja konturerna. Vad är min vilja och vad är din. Det blir allt svårare att ta sig ur det man sakta lät sig dras in i, i jakten på att förstå sig själv. Medan obalansen mellan att inte känna sig trygg med att höra till och att få några enstaka uppskattande or fortgår.
Jag har mött unga som berättar om kuratorer som ständigt var bokade eller som var på plats så sällan att det blev omöjligt att bygga en relation. Som upplevde att någon annan behövde denne mer. Ibland hann inte ens den tanken komma upp till ytan, innan den blev abrupt avbruten av en ny verklighet, med än mer oro, rädsla och en än större trängtan, efter att få prata med någon. Helst i grupp. Helst i den grupp man förväntas tillbringa upp till åtta timmar om dagen med. En grupp som kunde förändras från en dag till en annan och som bara förväntades fungera hur mycket som än lades på gruppens axlar och de vuxna som turades om att hålla olika lektione.
Var det inte så här när du var ung, frågade hon och la pannan i djupa veck. Nej svarade jag, det var ovanligt att grupperna förändrades eller att lärare byttes ut så ofta men jag minns faktiskt inte om vi hade någon klassföreståndare alls på högstadiet.
Ibland blev vi olyckligt kära, ibland fick vi hjärtat krossat men innan det så var vi kära, en underbar känsla. Det var på den vi byggde relationen - omtanken om varandra. Med den kom lusten. Visst kunde vi vara olika, ha olika behov. Visst kunde ibland någon vara utanför. Det var lika illa för den som drabbades då som nu. Men orden var inte så hårda, så kalla och de haglade inte över oss dygnet runt - via mobilen och sociala media, det fanns inte ens. Vi hade en telefonlinje, den svarade vi alla i och familjen blev på så sätt involverade i varandras kontakter. Nästan alla hade bara en teve men desto fler sällskapsspel. Det fanns något som hette ”Heta linjen” men där hände aldrig att det dök upp gubbar som skulle sexchatta med oss unga. Det var väldigt ovanligt med såna överhuvudtaget.
Kanske får plåthybriden mellan en skulptur och ett spel vänta till nästa sommar, tänkte jag och tog fram mina gatukritor igen, för att strukturerat rita upp min SamtalsCochomat men så slog det mig att genom att tillverka schabloner skulle jag snabbt kunna sprida min gatukritsmodell som visat sig få unga att åter dra på smilbanden, börja säga nej eller ja utifrån sina egna behov, ja till och med våga drömma om en framtid, en lägenhet, ett jobb, en hobby, ett körkort och det bästa av allt en sund relation.
När jag höll på att ta fram karaktären i BehovsPusslet skulle jag föra över konstnären jj:s bilder från en hårddisk, fick jag samma känsla som när en pusselbit faller på plats. Varför skulle jag fortsätta jobba på en egen karaktär, när jj redan fångat det jag letade efter. Det där uttrycksfulla som berör en. Som bara någon som själv har ett liv av erfarenheter bakom sig kan förmedla. Säg hej till Tivi som balanserar ett varför med sig själv. Ni möter BehovsPusslets gatuversion under Järvaveckan 1-5 juni
Från mitten av maj finns BehovsPusslet på Subtopia, med vidare öppen handledning. För att unga vill ha möjlighet att komma tillbaka och för att kunna utbilda de som vill ta metoden vidare. Ni kan också ha ett BehovsPussel på eran gård. Utifrån hur länge ni vill att BehovsPusslet ska stanna, väljer jag material. Får unga själva bestämma, blir det länge. Karaktärer: jj Kontakta Lotte på 070 798 44 29
Vad behöver du göra plats för? Coachingbanan #BehovsPusslet har flyttat in hos Subtopia, med inkubator Martin Q Larsson som bollplank. SamtalsCoachomaten tjuvstartar säsongen med att gästa Do it Togethers PopUp i AlbyC, för att fira Earth Hour. Akustisk musik, stadsodling med #Boodla, bra för människan, bra för miljön. Mänsklig tillväxt är något vi behöver prata mer om. 28 maj ses vi igen, då är det föreningsdagen, kl. 13-16.
En konstruktiv eftermiddag med ungaAffisch Subtopia Do it Together
Boka BehovsPusslet via Konstdepartementet – förbättra gruppdynamiken. BehovsPusslet dubblar insatsen. Ni får ett extra pass av mig i samma skola, om ni bokar det i direkt anslutning till första passet.
BehovsPusslets bana inspirerar till samtal bland barn och unga, om vad de vill ha i sina liv och inte, om fallgropar och hur dem tar sig förbi dessa. Ett interaktivt redskap för individen och för dynamisk grupputveckling. BehovsPusslet främjar ungas psykiska, fysiska och sociala hälsa.Ja allas som landar i den förstås, för ungas ohälsa är inte ett isolerat problem.
1250 GYMNASIEELEVER från olika skolor gick tidigare i år ut i en debattartikel, efter att en skolkamrat tagit sitt liv och vädjade om att ungas ohälsa måste tas på allvar. De pekar på den ökade pressen i skolan, i sociala media, på sina första arbetsplatser och på att man inte kan ta för givet att alla har någon att prata med.
BEHOVSPUSSLETS PRIMÄRA MÅL är ökad dialog och ett aktivare arbete med gruppdynamiken. I skolan såväl som på publika platser. Därför planeras för en hybrid mellan en konstinstallation och ett spel. Till sin hjälp har deltagarna ett antal frågeboxar och ett tidshjul för att identifiera och balansera olika behov. I takt med att dessa synliggörs, blir identifikationsfaktorn BehovsPusslets främsta styrka. Den lekfulla designen, lättillgängligheten, att man i sin egen takt kan närma sig BehovsPusslet, inspirerar barn och unga. Men också föräldrar, pedagoger, kompisgäng, influensers, arbetsgivare, beslutsfattare och andra som har möjlighet att påverka ungas välmående. BehovsPusslet vill förenkla steget från att gå från ensamhet till gemenskap, från inaktivitet till aktivitet, från tippning points till mer balans.
”Varför har jag inte tänkt på det här tidigare.
”Tänk om den här kunde finnas här jämt”.
Är några av de återkommande kommentarer jag mött, sedan jag började prototypa BehovsPusslet med hjälp av gatukrita i olika områden, under namnet #SamtalsCoachomaten. För att möta efterfrågan söker jag konstruktiva samarbeten, för arbetet med en eller fler av de nedanstående versioner;
• FÖR PUBLIKA PLATSER /AKTIVITETSPARK; En större arkitektritad hybrid mellan en konstinstallation och ett spel, för fast året runt installation. Deltagarna snurrar fram sina behov och strategier. Höjd: 2 m Bredd: 340 cm Djup 100 cm + extra yta för en gruppsamling. Hydling Metallkonst jobbar just nu på att ta fram kostnad och produktionstid, utifrån arkitektritningen. Här behöver man varken boka tid eller övertyga någon om att komma, BehovsPusslet behöver bara placeras i anslutning till en plats där många naturligt passerar eller i ett aktivitetsområde.
• FÖR GÅRD/SKOLGÅRD SOMMARHALVÅRET; Gatukritas på asfalt /stenplattor. Ramar, frågerubriker och några av de vanligaste behoven och möjliga vägar, målas med vattenfast färg. Deltagarna använder gatukrita. Kan även göras temporär som en prova-på-aktivitet. Det gatukritade spolas bort av regn, bleks av sol eller städas bort av sedvanligt städunderhåll och ger på så sätt plats för nya behov och lösningar. Gatukritor håller ledarna eller förbipasserande själva med.
UTBILDNINGAR I METODIKEN Eftersom behovet är så stort, startar en betaversion av BehovsPusslets, Öppen Akademi, med öppna utbildningar på Subtopia, känd för sina inspirerande lokaler och aktiviteter. Utbildningen kan även göras på plats hos er.
KURSUPPLÄGG Steg 1 • Introduktion (10 min) • Vi bygger ett BehovsPussel och talar samtidigt om vad som är viktigt att tänka på (60 min • Under handledning håller deltagare egna gruppass (90 min), för egen eller specialinbjuden klass. • Utvärdering /konstruktiv feedback, (30 min)
Steg 2 (bygger på behoven) • Öppen handledning, för identifierade utmaningar; Subtopia/Online, 60 min, en gång/v.
Steg 3 (utifrån behov) • 90 min på plats hos beställaren, med handledning i ledarens egen grupp/ i parallella grupper. Kan även göras direkt vid hybriden.
BehovsPusslet fungerar på vilket tema som helst.
VETENSKAPLIG FÖRANKRING. BehovsPusslet utgår från Mashlows behov samt den validerade och licensfria metoden ”Du Bestämmer ” som initiativtagaren och utbildaren har effektfull praktisk erfarenhet av. Men också utifrån ungas önskan om mer gruppsamtal samt metoder för att arbeta med hela gruppen, för att det inte ska hinna gå för långt och för att unga önskat verktyg för att kunna vara ett stöd för varandra. BehovsPusslet utgår från hälsa som en helhet, där gruppdynamik och känslan av sammanhang, är viktiga framgångsfaktorer.
VARFÖR BEHÖVS BEHOVSPUSSLET Enligt skollagen ska ”Elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den ska vara en samlad funktion som viktig resurs.” Skolor har ofta svårt att hitta finansiering eller tid för fortbilddning, precis som tid för samtal med elever som går utanför ämnesprofessionen, medan kuratorerna är starkt underbemannade. Akademikernas undersökning visar att 80% av kuratorerna har upp till 300 elever, på upp till tre olika skolor. De upplever sin arbetssituation som pressad. Utredning SOU2021:11, föreslår max 400 elever per kurator och 1000 elever per skolpsykolog, det är dubbelt så många som Psifo rekommenderar i sin kvalitetsmodell för psykologers arbete inom elevhälsan. Bristen på tillgängliga kuratorer, gör att annan personal inom skolan och idrotten upplever att de får en allt komplexare arbetsmiljö. De senaste tio åren har köerna till BUP blivit allt längre, trots att det för unga är ett stort steg att ta. Ungas ohälsa är ett akut problem såväl inom skola, idrott som arbetsliv, det kräver samarbete.
DET UNGA EFTERLYSER i sitt upprop, är fler gruppsamtal i skolan där de kan spegla sig i varandra och hjälp att hantera dessa samtal. De vill att samtal och kunskap om psykisk ohälsa ökar överlag i samhället. Här fyller BehovsPusslet en viktig funktion, genom att erbjuda en samlingsplats som möjliggör dessa samtal. Med BehovsPusslet initieras en metod som hela tiden inspirerar till samtal, interaktivitet och uppmuntrar till samarbete, ett redskap för att skapa en bra gruppdynamik.
FLER ARGUMENT FÖR BEHOVSPUSSLET /OMVÄRLDSANALYS
Stressen, ofrivillig ensamhet och stillasittandet i sig, ger samma negativa hälsoeffekter som att röka 15 cigaretter om dagen, samtidigt som det ökar risken för demens med 40%. Enligt fler svenska studier om ungas hälsa, stressnivå och trivsel i tillvaron, uppger en stor grupp unga att dem mår dåligt och att de önskar mer kunskap i att skapa hållbara relationer. I den nedåtgående spiralen av ungas psykiska och fysiska hälsa sticker Sverige ut både i Norden och Europa (WHO). Antal unga killar som vårdas för självskadebeteende är nu fyra gånger fler än dem som vårdas för våld. Medan tjejer 16-24 år, är den största gruppen som drabbats av mental ohälsa. Men redan i 11-års åldern stiger ohälsan kraftigt (FHM).
”UNGAR OCH MEDIER”, utgiven av Statens medieråd 2019, visar att 25% av unga tycker att deras tid på sociala medier är meningsfull, detsamma gäller för dataspel. Motsvarande siffra för mobilspel är 12%. Mobilen är den mest använda spelplattformen. Det unga mest fastnar för i BehovsPusslet är lösningar för att hantera mobilberoende och andra skärmberoende aktiviteter och hur de kan skydda sig mot saker som smyger sig in som osunda krav och värderingar, hårda attityder, våldsglorifiering och kränkningar. Men också hur de kommer till rätta med de basala behov de därmed försakat och konsekvenserna det gett.
SKOLSKÖTERSKAN JOHANNA BRÄNDSTRÖM menar att ångesten, bråken, osunt dataspelande och liknande, är symptom på större problem än barn och unga visar. Hon uppmuntrar att använda sig av bilder och färdiga påståenden, för att det förenklar för barn och unga att sätta ord på sina egna behov och känslor. Att det som vuxen eller vän, är viktigt att vara nyfiken och genuint intresserad av svaren barn och unga ger, samt att inte fastna i en enda förklaringsmodell, utan att se hur vardagen runt dem verkligen ser ut. Därför har BehovsPusslet ett antal symboler och ord som exemplifierar vanliga behov, känslor och vägar fram.
CARL GÖRAN SVEDIN, KLINIKER OCH FORSKARE på medicinska fakulteten vid Linköpings universitet menar att vi måste lyfta blicken och fokusera mer på ungdomars vardag, attityder och värderingar. HT 2022 förändras ämnet Sexualundervisning från en teknisk inriktning till mer fokus på samtycke och relationer. Jag ser gärna att rubriken kärlek ingår i det nya temat. Även här kan BehovsPusslet användas för att lyfta olika frågor och problemställningar, utifrån ungdomarnas behov. BehovsPusslet fungerar för vilket tema som helst.
BEHOVSPUSSLET UTGÅR FRÅN HÄLSA SOM EN HELHET – Social, fysisk, psykisk. I det arbetet behövs samverkan mellan olika aktörer, sektorer och inom olika öppna kultur- och fritidsaktiviteter, där unga ges utrymme att utveckla färdigheter och bygga fruktbara relationer. BehovsPusslets anda uppmuntrar till olika initiativ och att sluta upp kring dessa.
KULTUR I SKOLAN. BehovsPusslet deltar i KULAN projektet (Kulturrådet samt olika kommuner), inför höstterminen 2022 och har även ansökt om att ingå i de aktiviteter som särskilt lyfts fram som relationsbyggare, vilket gör att skolor automatiskt erhåller 50 % prisreduktion. Intill dess erbjuder BehovsPusslet icke vinstdrivande skolor ett kostnadsfritt extra pass per grupp, om det bokas i direkt anslutning till det första passet. Tillsammans med deltagarna byggs ett gemensamt BehovsPussel. Installationen finns sedan kvar på plats som en påminnelse och ett vardagsverktyg. Det gör att även den som inte var med på plats, enkelt blir en aktiv del i BehovsPusslets gruppdynamiska process.
DET UNGA FASTNAR MEST FÖR i BehovsPusslet just nu, är lösningar på att hantera saker som smugit sig på, som osunda krav och värderingar, hårda attityder, våldsglorifiering, kränkningar, mobilberoende och andra skärmberoende aktiviteter. Hur de kan skydda sig mot detta och hur de ska kunna balansera de basala behov de därmed försakat och konsekvenserna det gett. Vad än de fastnat i, behöver vi förstå vad det beror på. Även om förbud mot privata mobiler införs kommer skolor som inte redan infört det och som har en hög andel mobilberoende, att behöva arbeta mer med många elevers attityder i dessa frågor. BehovsPusslet är ett utmärkt verktyg även för den processen. En bra arbetsmiljö är en bra lärplattform och blir därmed en bra arbetsmiljö även för pedagoger, ledare och annan personal.
BEHOVSPUSSLET OCH AGENDA 2030 MÅLEN; Mål 3 God hälsa och välmående, verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Mål 4 God utbildning åt alla, Mål 9 Innovation, Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen.
• I februari lyftes BehovsPusslet fram som ett av de fem utvalda projekten för föreningen ASK:s jurybedömda ”Draknäste”, samtliga i juryn bedömde att behovet för BehovsPusslet är stort.
Se några filmer från när jag live prototypar fram BehovsPusslet på gatan tillsammans med unga, under arbetsnamnet SamtalsCoachomaten. Ta del av några berättelser om allt det fina som hänt.
Som initiativtagare deltar jag även i Learning Labs Cross innovations tillsammans med tjugo deltagare från två länder, med lika många gränsöverskridande discipliner.
BehovsPusslets bas är GoTo10 i Hammarby sjöstad och Subtopia i Botkyrka med Martin Q Larsson som bollplank för BehovsPusslets förestående öppna akademi.
BOKA BehovsPusslet via Konstdepartementet. Jag bjuder på ett extra pass i anslutning till varje bokat pass.
Den 3 januari ställer sig 1250 gymnasieelever i Växjö, bakom debattartikeln; ”Sluta ignorera psykisk ohälsa bland unga”. Detta efter att en ung skolkamrat tagit sitt liv. Ungdomarna vill uppmärksamma vuxenvärlden på;
– Att de sociala media-flöden som fylls av glädjefyllda evenemang och drömlika kroppar är långt från deras egen verklighet och något som gör att de inte känner sig bra nog. Att barn föds rakt in i en digitaliserad värld, där många blivit mobilberoende, och av den dopaminkick som drar igång hjärnans belöningscentrum varje gång de tar upp mobilen (något som stör koncentrationen). Att skolan med hårdare studier och fokus på framgång pressar många unga (istället för att i enlighet med skolans uppdrag fokusera på att utveckla enskilda elevers fallenheter). Att stressen runt vad man ska göra i ett senare skede i livet kommer från unga själva, föräldrar och/ eller kompisar.
Att det inte är en självklarhet att ha någon att prata med. Att startsträckan är för lång med en skolsköterska eller kurator som kommer en gång varannan vecka. Att en av fyra barn som söker hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin, inte får en utredning i tid och att BUP kommit att mäta resultat mer i kortare vårdtider, istället för hur behandlingsresultatet utfallit. Att unga med självmordstankar skickats hem med en burk tabletter och uppmaningen ‘’tänk positivt så mår du bättre’’.
De 1250 gymnasieungdomarna vädjar om; Att köerna till BUP måste kortas (det kan ta ett år för ett barn i lågstadieåldern med självmordstankar att få hjälp). Mer gruppterapi inom BUP för att unga ska kunna spegla sig i andras motgångar. Att fånga upp all frånvaro tidigt. Fler föreläsningar och lektioner i skolan om psykisk ohälsa. Fler förebyggande insatser med tillgängliga kuratorer och sjuksköterskor på skolorna. Fler gruppsamtal i skolan.
Ungdomarna vill också se; Fler utsträckta händer till unga som mår psykiskt dåligt. En mer öppen omgivning där man vågar prata om psykisk ohälsa i grupp. Att jämnåriga utbildas om psykisk ohälsa, hur man hanterar det och möjlighet att prata med någon som vet hur man hanterar sådana konversationer. De vill att medvetenheten om psykisk ohälsa ökar över lag i samhället.
Familjers problem ska inte studsa mellan olika myndigheter och vårdaktörer på grund av oklara ansvarsområden och samarbetsproblem mellan aktörer. Utredningar och lagförslag för lösningar pågår, med fokus på strategier för lindrig vård i tid. Men vem håller i just dessa barn när allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa? Enligt IVO ska ett särskilt intervjuverktyg fånga barnen för att direkt kunna slussa dem till rätt insatser. Men hur kommer barnen fram till dessa intervjuer och hur ska köerna till rätt enhet minimeras? Vårdgaranti kräver att kapacitet finns för att rätt insatser ska kunna infrias inom skälig tid.
Psykisk ohälsa ger stora samhällskostnader i form av humanitärt lidande men också i sjukvård och försörjningsstöd. I det kan samhällsintäkter i form av sociala avgifter och inkomstskatt som faller bort räknas in. Desto tidigare ohälsan fångas upp, desto större vinst för den som drabbats, anhöriga, vänner, klasskamrater, skolan och samhället i stort.
Hösten 2022 påförs skolorna att utbilda i ”Sexualitet, samtycke och relationer”, något lärare som undervisar i olika kärnämnen, inte alltid känner sig bekväma med att undervisa i eller upplever att de har tid för. Det visar tidigare ämnen som Livskunskap som tenderar att bli allas ansvar och i slutändan faller mellan stolarna eller läggs ut på den lokala kyrkan en gång per termin och klass. Om utvärderingar visar att det inte fungerat behöver vi titta på om rätt förutsättningar givits. Alla kan inte vara bra på allt men många kan lära sig mer om rätt förutsättningar ges. Elevhälsan har redan en bra grund att stå på och skulle med fler timmar i skolan kunna arbeta mer förebyggande. Även föräldrarskapet behöver uppvärderas, det är mer än en bisyssla.
BehovsPusslet är en utsträckt hand där unga kan känna igen sig, men också inspireras av vägar till lösning. Vuxna kan här inleda samtal med barn och unga. BehovsPusslet bygger på våra vanligaste behov och vägar till lösning. Alla kan närma sig BehovsPusslet i sin egen takt, ensam, med förälder, partner eller i grupp. En installation som inbjuder till reflektion och vidare dialog om våra behov och hur vi ser till att vi tar hand om dem, grunden för en god hälsa – psykisk, fysisk och social.
Det unga mest fastnar för i BehovsPusslet är lösningar på att hantera mobilberoende, spelande och andra skärmberoende aktiviteter och hur dem kan skydda sig mot saker som smyger sig in som osunda krav och värderingar, hårda attityder, våldsglorifiering och kränkningar. Men också hur dem kommer till rätta med de basala behov dem därmed försakat och konsekvenserna det gett. Vad än dem fastnat i, behöver vi se vad det beror på. Boka här och be om Kulanpengen eller boka hos mig och få samma rabatt till den beviljats- 50%.
Just igenkänningseffekten, enkelheten och lättillgängligheten har blivit BehovsPusslet främsta framgångsfaktorer. Den finns i olika versioner, även en mer djuplodande. Är ni en grupp unga som behöver hjälp, hör av er:
Noreen Hertz, professor och ekonom, beskriver i sin bok,”The lonely century”, hur unga studenter började uppsöka henne för att berätta om hur ensamma och isolerade de kände sig på grund av all skärmtid. Något som även avspeglade sig ansikte mot ansikte. Detsamma vittnade kollegor om. USAs mest prestigefyllda universitet började därför hålla kurser i hur man läser av varandra i verkligheten.
Stressen utifrån känslan av ensamhet, frånvaron av dagsljus och stillasittandet i sig, bryter ner vårt immunförsvar. Det ger samma negativa hälsoeffekter som att röka 15 cigaretter om dagen och ökar risken för demens med 40%. Enligt fler svenska studier om ungas hälsa, stressnivå och trivsel i tillvaron, uppger allt fler unga att de mår dåligt. Antal unga killar som vårdas för självskadebeteende är nu fyra gånger fler än de som vårdas för våld. Nära hälften av unga idag uppger att de lider av ohälsa.
Redan före restriktionerna gick svenska Folkhälsomyndigheten ut och frågade 16-29 åringar vad de behövde mer kunskap om. 30% svarade om hållbara relationer. I Folkhälsomyndighetens undersökning om skolbarns hälsovanor har 11-åriga flickor och pojkar de högst rapporterade nivåerna av psykosomatiska besvär, sedan undersökningarna började 1985. Antalet som fick en depressions- eller ångestdiagnos och som förskrivits psykofarmaka ökar kraftigt sedan 2008. De senaste 20 åren har ohälsa bland unga ökat kraftigare än i övriga norden, allra mest drabbade är unga kvinnor 18-24 år.
De unga jag träffat i mitt tidigare arbete som resurs i idrott på högstadie- och gymnasienivå, som handledare för unga i drive-in-idrott och under mitt arbete på gatan när jag live-protptypat fram grupp-coaching-verktyget BehovsPusslet (under namnet Coachomaten), bekräftar ovan nämnda. En majoritet av de unga jag träffat, tillbringar så stor del av sin tid bakom en skärm, att basala behov får stå tillbaka men de ser heller inga reella alternativ, även om de finner en stor del av tiden som meningslös.
Enligt Skollagen ska elevhälsan vara förebyggande och hälsofrämjande, en samlad funktion som viktig resurs. Till hösten är skolorna ålagda att arbeta mer med dessa frågor. Alla berörs på något sätt av barn och ungas psykiska, fysiska och sociala ohälsa, ett ämne många pedagoger upplever svårt att tala om eller saknar tid för att hinna med.
När kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger på många skolor blivit en bristvara och köer till vårdcentraler och BUP har fortsatt växa de senaste tio åren, behöver vi tillgängliggöra enkla verktyg som attraherar unga, som stimulerar till samtal om våra behov och som hjälper varandra, för att komma ur de vanor som vi inte mår bra av och samtidigt erbjuder attraktiva alternativ. Riksidrottsförbundet har fått en miljard för att fånga upp de inaktiva, en mängd aktivitetsplaner har byggts men det räcker inte.
BEHOVSPUSSLET HAR HITTAT ETT SÄTT ATT SKALA UPP BehovsPusslet är en interaktiv konstinstallation som väcker tankar om våra basala behov, inspirerar till samtal och synliggör möjliga vägar till lösning. Det tar inte många minuter innan deltagarna visar en stor medvetenhet om dem fällor de fastnat i men också hur mottagliga de är för att arbeta mot nya mål, de hinder de ser och de stöd de behöver på vägen. Just tillgängligheten, att kunna identifiera sig i olika behov och att kunna ta del av av andras strategier är BehovsPusslets främsta styrkor. BehovsPusslet ska därför finnas i anslutning till olika öppna aktiviteter och aktivitetsområden, för att underlätta steget från inaktivitet till aktivitet, från ensamhet till gemenskap, från tippning points till mer balans. I sin egen takt kan alla närma sig BehovsPusslet, vilken bygger på en forskningsbaserad metod som utgår från ungas egna erfarenheter, Mashlows behov och på de återkommande behoven som unga själva lyft, under mitt live-prototypande på gatan, i områden med olika social status. BehovsPusslet fungerar lika bra i grupp, för förälder och barn som för kompisgäng och par. Behov handlar inte bara om vad man saknar, utan också om vad man inte vill ha i sitt liv. Just nu toppar mindre våldsglorifiering, mindre stress, mer kärlek, fler goda förebilder, mer samtal, mer gruppaktiviteter och rutiner för att få till basala behov.
FAKTA – 2008 släppte Medirådet en rapport som visar att unga mår dåligt av allt våldet.
– 2019 “Ungar och medier”, utgiven av Statens medieråd, visar att bara 25% av unga tycker att deras tid på sociala medier är meningsfull, detsamma gäller för dataspel. Motsvarande siffra för mobilspel är 12%. Mobilen är den mest använda spelplattformen. Av 17-18-åringar, uppger nästan hälften att de använder mobilen för mycket. Både unga och föräldrar uttrycker missnöje med att användandet går ut över läxläsning, hushållsarbete och annan fritidsaktivitet.
-2020 WHOs ”Heath Behaviour in Schoolage children”, visar att andelen svenska barn som är tillräckligt fysiskt aktiva, är mindre än i övriga Europa. Psykisk ohälsa i Sverige ökar sedan 80-talet, främst bland unga. Sedan 90-talet ökar även antalet som söker vård.
2022 kommer en version av BehovsPusslet att vara en del av skolprojektet Kulan (kultur i skolan). Från höstterminen har jag ansökt om att BehovsPusslet ska bli ett av de framlyfta projekten och skolorna därmed få stöd för att kunna anlita BehovsPusslets skolversion. För att både de elever och den personal jag träffat under resans gång, har uttryckt behov av BehovsPusslet men berättat att deras snäva budget sällan medger att de tar in externa aktörer.
BehovsPusslet deltar i Draknästet på Noble Prize Museum den 1 februari. Som ett av fem utvalda projekt garanteras tillgång till ett större nätverk av potentiella aktörer och finansiärer inom kultur- näringsliv och offentlig sektor.
OM INITIATIVTAGAREN Lotte Johansson, utbildad i coachande ledarskap, i hälsopedagogik med inriktning på barn och unga samt i en validerad metod där unga i grupp lär mer om sina behov för att uppnå social, fysisk och psykisk hälsa (ett program i tre delar, där teman bygger på gruppens behov och som alltid kommit att innefatta relationer och identitet. Skapad av en grupp unga och ett elevhälsoteam under ledning av Sven Bremberg, tidigare skolläkare, numera forskare på Karolinska och föreläsare inom folkhälsa.
I Behovspusslet får alla som deltar tillgång till ett reellt vardags-verktyg de kan använda från dag ett, för att skapa nya vanor som balanserar upp vardagen. BehovsPusslet kan göras i en specifik grupp eller som en drop-in aktivitet. En installation, ett verktyg som dröjer sig kvar och som omformar sig med miljön och de som tar plats i den. BehovsPusslet kan användas på olika teman.
Bokning sker via Kulan (kultur i skolan). Efterfråga gärna ”Kulanpengen”. Får ni inte denna beviljad kan jag under vårterminen ändå erbjuda icke vinstdrivande skolor och ideella föreningar ett extra pass om det bokas samtidigt och i anslutning till det första. Jag vill understryka att jag inte erhållit några former av ekonomiska stöd under utvecklingen av BehovsPusslet.
Mina små svarta klossar ligger likt paket under granen men det står inte God Jul på dem, utan olika behov, känslor, möjliga vägar framåt, illustrerade i form av färgglada ord och symboler. Trots att de är så små får de fler att stanna upp och läsa.
Ett barn sätter sig ner på knä, vrider fram fler alternativ, nickar igenkännande. Hennes mamma står på behörigt avstånd. När flickan gått igenom alla staplar av klossar reser hon sig upp, ser på mig och ler ödmjukt.
– Har du gjort det här. – Ja, jag ler tillbaka.
De tackar, hoppfullt önskar vi varandra ett gott nytt år. Jag känner mig nöjd med att äntligen ha hittat ett sätt att göra Coachomaten självgående. Efter Mashlows behovspyramid har jag nu döpt om den till BehovsPusslet. En fullskalig version ska stå i anslutning till minst ett aktivitetsområde i sommar. Min seglingsväninna Helen Biddle som är arkitekt har producerat en ritning. Jag har fått bekräftat av ett företag att dem kan ta fram BehovsPusslet i full skala till sommaren. En fastighetsägare vill se den i sitt område i hamnen i Gustavsberg och dialog är inledd med Stockholm stad som ser behov av den på fler platser. En investerare provade och gillade BehovsPusslet.
Tre år har jag ägnat åt att testa den live på gatan, på olika event som Järvaveckan, DesignWeek och Skolforum. I en skolfoajé och på Learning Labs. Överallt möts jag av människor som önskar att den fanns på deras skola, på deras arbetsplats eller kvar i de parker där jag testkört. Jag har berättat från olika scener som KTHs Openlab till Pecha Kucha i Göteborg om de olika utvecklingsstadierna. Nu behöver jag bara en K-konstruktionsritning för funktion, säkerhet och som underlag för offert. Och förstås, preliminära beställningar och partners.
Med din hjälp kan den sprida sig så att alla städer får minst en egen installation. Ett verktyg som fångar barn och ungas uppmärksamhet. Som dem kan återvända till vid behov, gång efter gång, känna igen sig i och hitta olika lösningar. Ensam, med vänner, med familjen, med partnern med skolan eller med idrottsföreningen.
Vilken bra grej, kommer den här finnas kvar jämt, brukar vara standard kommentaren. Ser så fram emot att kunna svara ja på den frågan. BehovsPusslet vill bidra till fler samtal, till att vända trenden av ungas ohälsa.
Vill du stötta mitt arbete, rekommendera mig, bjud in mig för att presentera BehovsPusslet eller investera i en av de första handledda introduktionerna.
Du kan också:
– Skolor bokar via Kulan (Kulturrådet och Stockholm stad).
Gud vilken inspirerande plats, säger kvinnan som just stannat upp mitt i julruschen. Kan du hänga dina bilder på företag också, frågar en annan man. Vi måste definitivt göra något ihop, utbrister en tredje som just håller på att förändra världen i en positivare riktning.
En pojke sätter sig ner på en av bänkarna, stryker försiktigt med handen över det mjuka getskinnet. Hans ögon tindrar förundrat men inte mot granen, utan mot fotografierna från seglatserna på havet havet. Mot klossarna i mitt lilla färgglada Behovspussel. Mot högtalaren som spelar klassiska verk likt en saga. Pojken har inte bråttom, värmelamporna i taket ger ett mjukt, varmt sken. Ett steg ut gör vintern sig påmind. Men just här inne råder ingenting annat än varat. Och kanske, kanske spirar ännu en dröm.
Vill du ha en inspirerande utställning hos dig med en Photography Talk, och ett BehovsPussel, kontakta mig på 070 798 44 29
När solen går ned redan vid 15-tiden, vad passar bättre än en ficklampsutställning i Nytorgets sista pop-up glashus. Minus 11 grader. Tack till er som hann se utställningen. Fjellis fotografier hittar ni på Artsy och några av mina på Instagram Lotte Storyteller eller på Centrum för Fotografi.
Orden skrivs av en kille i lågstadieåldern med en av mina gatukritor i Coachomaten. Jag befinner mig vid ljuscermonin i Hammarby Sjöstad, utanför Sjöstadskapellet, efter att Einar, en 19-årig rappare skjutits till döds. En av de som många unga ser som en förebild. Jag var på plats och gatukritade dialogverktyget Samtals Coachomaten, där sex olika frågeboxar efterfrågar utmaningar och förslag på lösningar.
Coachomaten fylls snabbt med förslag som bättre resursfördelning generellt, fler avgiftsfria mötesplatser för aktivitet men också mer resurser till den gemensamma välfärden, inklusive vettiga löner till de som arbetar där. Hur ska annars barn och unga som vi ser hamnar utanför, ha råd att vara med.
Vi tvingas se på de undanknuffade, tillägger en tjej med tårar i ögonen. Att låta fritids med tillräckligt många vuxna, finnas även efter lågstadiet, efterlyste föräldrar för att minska stressen, när nu båda föräldrar förväntas arbeta heltid. Ungdomarna önskade en egen ungdomsgård med aktiviteter som gärna vuxna fick vara med och driva.
Bjud in Coachomaten till en plats eller lokal jag kan använda vintertid, i anslutning till där barn och unga rör sig eller till en temadag på valfritt aktuellt tema som det är svårt att få olika grupperingar att mötas runt.
Skolor kan även boka in mig via Kulan, samarbetsprojektet mellan Kulturrådet och Stockholm stad.
Boka Coachomaten eller donera till verksamheten: 070 798 44 29
A couple of weeks ago, my son heard strange sounds, like I was being strangled. When he opened the door, he found me blanked out on the toilet seat. This was not the first time I was leaving home in an ambulance.
After the first shutdown, I was sitting on my sailngboat, exchanged for two of my photographs at the boat fair 2020 , when it was locked down, along with my photo exhibition. The radio reporter was calling for people who could bring in some hope. I called in, told them that I had decided to exhibit from the mast of a sailingboat, my sailingboat. A listener found my instagram and invited me to exhibit, in the harbour of Kruger’s island, Idöborg. Photographs, from my two month of classic regatta racing, right before the captain of Manitou, JF Kennedys ex yacht got a heart attack and the yacht I was sailing on as a photographer, broke the mast in the stormy weather. In a coupe of years I have managed to get from being afraid of water and not knowing anything about boats or sailing, to become a sailing photographer, working with my own modern classic yacht. From two empty hands will Play and Loss, work in progress, this weekend participate in the Veteranboat meeting at Wasahamnen, Djurgården, in Stockholm.
Play and Loss won her first race in Halfton Cup Greece, the same year she was built. But I had no idea about that, when I got her. She did not even have a name. But I do, Lotte Storyteller. Thank you for beliving in me. Please do support my work with the boat, book me for conversations and Storytelling in a harbour near you, invest in one of my handsigned and numbered photographs or book me as a moderator, photograher or filmmaker. I always bring my need puzzle Coachomaten with me in my photography talk – ”Dare to dream, tools to realize.
For schools please book by Kulan (Stockholm Stad/Kulturrådet) +46 (0)70 798 44 29
Lotte Johansson SamtalsCoachomaten 070 798 44 29 